tisdag 19 juni 2018


Vad är synd för oss kristna??

Det första man måste förstå, är att allt man gör innan man är född på nytt är synd, jo det kan verka konstigt, men det beror på att utgångsläget är fel.
Utgångsläget är utifrån människans syndanatur vilket innebär att vi gör/gjorde, det vi gjorde utifrån synden i våra liv, vilket i sin tur innebär att det inte kan vara några rättfärdighetsgärningar då det är synden som råder i våra liv.

Om vi är rättfärdiggjorda så är grunden i det vi gör utifrån rättfärdighet. Tyvärr är det så att vår gamla människa, vår syndanatur sticker upp sitt fula tryne och vilseför oss. Men Guds tanke är att vi helt och fullt skall leva och göra efter vår nya natur som är rättfärdighet.

Allt handlar om två vägar, Andens väg som är rättfärdighetens väg, eller köttets väg som är vår gamla naturs väg, eller syndens väg.

Många vill gärna ha en syndakatalog så att man skall veta vad som är rätt eller fel och visst kan man skriva en sådan katalog men då blir det fel.

I det gamla förbundet var lagens bud just en sådan katalog, du skall, du skall inte osv, men i nya förbundet handlar det inte om att leva efter ett budstaket, utan Gud har tänkt att vi skall vandra efter hans Ande. När vi vandrar efter Guds Ande uppfyller vi alla lagbud som finns, samtidigt vandrar vi i tro och i rättfärdighet.

Paulus säger ju att om vi älskar vår nästa så uppfyller vi lagen och han säger också, om vi drivs, vandrar, förs fram av Anden så står vi inte under lagen.

Gal_5:14  Ty hela lagens uppfyllelse ligger i ett enda budord, nämligen detta: "Du skall älska din nästa såsom dig själv.

Gal_5:18  Men om I drivens av ande, så stån I icke under lagen.

Dessa två saker hör ihop, älska din nästa och vandra, eller drivas av Anden. Om du inte älskar så drivs du inte av Anden, men om du drivs av Anden så älskar du. Man kan alltså inte utesluta det ena för det andra.

Rom_8:4  Så skulle lagens krav uppfyllas i oss, som vandra icke efter köttet, utan efter Anden.
Paulus säger här att lagens krav uppfylls i oss när vi vandrar efter Anden.
Om Paulus hade sagt, för att uppfylla lagen måste du vandra efter Anden, det blir med andra ord en lag för att uppfylla lagen, men nu säger han inte så utan att lagens krav uppfylls som ett resultat av att vi vandrar efter Anden, väldigt stor skillnad.

Vad är då synd för oss kristna?

Jo, det är rätt så enkelt, allt som inte sker av tro är synd!
Då kanske någon undra hur det kan vara synd om det man gör inte sker av tro?

Det är också rätt så enkelt, för Anden och tro är lika sammankopplade som kärlek och Anden.

Anden ger inte tro till det som är mot lagen, ex stjäla, eller att ljuga, eller vad som helst av de 10 buden. Anden ger dig inte hat och Anden ger inte heller tro till att hata.

Eftersom tron kommer av hörandet av det Anden säger så kan aldrig Ande ge tro till något som är emot Guds vilja.

Vad är då tro?

Tro är alltid något du förstått och som Guds Ande talat till dig om. Jag tar ett exempel, Anden talar till dig på olika sätt om att du skall åka på en kristen konferens, efter ett tag förstår du att det är Gud som talar och bejakar det. När du beslutar dig för att handla på det du hört, dvs lyda så sätter du tron i verksamhet. Tron kom av att du hörde och förstod att det var Gud som talade, lydnad är att handla i enlighet med det man hört.

Guds Ande ger aldrig tro för något som är emot hans vilja och därför kan man säga att allt som inte sker av tro är synd.

Synd är att gå utanför Guds gränser, säger Gud nej till något och jag ändå gör det han säger nej till, så handlar jag i otro och olydnad vilket är synd.

Guds gränser är inte ett uppställt budstaket där vi skall pränta in i vår hjärna om vad som är rätt och fel. Guds gränser är efter Anden, han sätter gränserna efter vad som är Guds vilja och det är därför Paulus säger:

2Ko_3:6  som också har gjort oss skickliga till att vara tjänare åt ett nytt förbund, ett som icke är bokstav, utan är ande; ty bokstaven dödar, men Anden gör levande.
Paulus säger också att vi blivit dödade från lagen vilket i praktiken innebär att vi inte skall förhålla oss till lagen.
Rom_7:4  Så haven ock I, mina bröder, genom Kristi kropp blivit dödade från lagen för att tillhöra en annan, nämligen honom som har uppstått från de döda, på det att vi må bära frukt åt Gud.
Många vill gärna ha kvar lagen som en syndakatalog, eller ett staket som talar om för oss vad vi får och inte får göra, men faktum är att detta är Guds Andes uppgift och det blir fel om vi använder lagen för att om möjligt kunna skydda oss från att synda.

Vi tillhör alltså Jesus för att vi skall bära frukt åt Gud, vi tillhör inte lagen och skall således inte heller bära frukt åt den.
Skriften vittnar tydligt att lagen inte är upphävd, utan fullbordad, det finns till och med bibelord på att vi skall driva ut lagen. Om lagen och dess syfte är fullbordad, varför vill vi så gärna relatera till den?

Gal 4:21  Sägen mig, I som viljen stå under lagen: haven I icke hört vad lagen säger? 
Gal 4:22  Det är ju skrivet att Abraham fick två söner, en med sin tjänstekvinna, och en med sin fria hustru. 
Gal 4:23  Men tjänstekvinnans son är född efter köttet, då däremot den fria hustruns son är född i kraft av löftet. 
Gal 4:24  Dessa ord hava en djupare mening; ty de båda kvinnorna beteckna två förbund. Av dessa kommer det ena från berget Sina och föder sina barn till träldom, och detta har sin förebild i Agar. 
Gal 4:25  Berget Sina kallas nämligen i Arabien för Agar och svarar emot det nuvarande Jerusalem, ty detta lever med sina barn i träldom. 
Gal 4:26  Men det Jerusalem som är därovan, det är fritt, och det är vår moder. 
Gal 4:27  Så är ju skrivet: "Jubla, du ofruktsamma, du som icke föder barn; brist ut och ropa, du som icke bliver moder, Ty den ensamma skall hava många barn, flera än den som har man." 
Gal 4:28  Och I, mina bröder, ären löftets barn, likasom Isak var. 
Gal 4:29  Men likasom förr i tiden den son som var född efter köttet förföljde den som var född efter Anden, så är det ock nu. 
Gal 4:30  Dock, vad säger skriften? "Driv ut tjänstekvinnan och hennes son; ty tjänstekvinnans son skall förvisso icke ärva med den fria hustruns son." 
Gal 4:31  Alltså, mina bröder, vi äro icke barn av en tjänstekvinna, utan av den fria hustrun. 

Detta bibelsammanhang visar tydligt att lagen leder till träldom och att den skall drivas ut!

Om nu Paulus ifrågasätter de som vill stå under lagen och säger att lagen leder till träldom och att lagen skall drivas ut, ja till och med att det gamla förbundet leder till träldom och skall drivas ut. Varför skall vi pånyttfödda då befatta oss med den??
Jo det kan handla om att den som vill göra lagen gällande idag, inte litar på att Gud själv kan föra sina barn till den lydnad han vill ha. Man litar mer på att bokstaven skall få den troende att hålla sig ifrån synd, men det är helt obibliskt.

Lagen gavs på Sinai berg på pingsten, Anden gavs på pingsten, detta innebär ett skifte från lagen till Anden.
I GT skulle lagen inskärpas i barnen för att de skulle följa den, i NT är det inte så att alla skriftens påbud skall inskärpas i oss, utan att Jesus skall ta gestalt i oss, Anden fylla oss och leda oss till hela sanningen.

Synd för oss kristna är alltså alltid att inte göra det tron säger vilket är detsamma som olydnad. Om vi börja fokusera på lagens krav har vi per automatik bytt förbund och egentligen lämnat Jesus.

Här är det viktigt att förstå att det inte går att ha Jesus som Herre och samtidigt lagen som ledsagare, vi måste välja vilken herre vi vill stå under, Jesus eller lagen.

För att det inte skall bli några missförstånd avslutar jag med ett bibelord!

2Ti_3:16  All skrift som är ingiven av Gud är ock nyttig till undervisning, till bestraffning, till upprättelse, till fostran i rättfärdighet.

Av Björn Jönsson
2018-06-19


onsdag 23 maj 2018


Den äktenskapliga vandringen


Jag skrev för några år sedan om att det inte finns några äktenskapsproblem.

Jag skall nu skriva om äktenskapsproblem och varför de uppstår.

Skriften säger att vi skall underordna oss Gud och den säger även att vi skall underordna oss varandra.

Efe 5:21  Underordnen eder varandra i Kristi fruktan. 

Men skriften säger också att hustrun skall underordna sig sin man.

Efe 5:22  I hustrur, underordnen eder edra män, såsom I underordnen eder Herren

Vad betyder underordna? Synonymer på underordna är:

ge (någon eller något) lägre rang eller betydelse; ställa under någons chefskap.

Den grekiska grundtexten säger att vara den lydig som jag underordnar mig.

Dom här tre formerna av underordnande är avgörande för ett fungerande äktenskap.

1.     Underordna er Gud.
2.     Underordna er varandra.
3.     Hustrun underordnar sig mannen.

Dessa tre är en Guds ordning, eller Guds ordningar i äktenskapet som skapar ordning, frid och harmoni.

Att inte underordna sig Gud för hans vilja skapar stora problem, dels är det ett aktivt uppror som Gud i allra högsta grad ogillar. Dels är man på avvägar och dels är man inte i kristus. Problemen består i en inre disharmoni, dvs ofrid, man går på fel väg och gör fel saker och allt detta är synd som ofta resulterar i onödigt lidande.

Samma sak är det om inte det äkta paret underordnar sig varandra fast då blir resultatet bråk, splittring, förakt, attityder, tyckande, självhävdelse där man menar sig vara bättre än den andre och även allt detta är synd. Det blir liksom synd på synd.

Om hustrun inte vill underordna sig, utan vill styra och ställa så ställer hon sig själv i en position som hon inte skall ha, den ledarrollen är mannens och skapar samma saker som ovan nämnda, fast bara om mannen vill leda, men hustrun tar över.
Om Gud har en ordning som egentligen kan kallas ram för äktenskap, så är det alltid synd att inte hålla sig innanför ramen.

Om mannen inte vill ta sitt ledaransvar utan tycker att det är bekvämt att låta hustrun dominera och styra, ja då blir resultatet detsamma.
Och i och med att man är utanför ramen Gud gjort för vår skull, så är man inte i frid med Gud och det är denna inre disharmoni som resulterar i allt det andra.
Grundsynden är uppror och olydnad som ger ofriden, men ofriden skapar bråk, splittring, förakt, attityder, tyckande, självhävdelse där man menar sig vara bättre än den andre, osv.


Efe 5:25  I män, älsken edra hustrur, såsom Kristus har älskat församlingen och utgivit sig själv för henne 

Att älska, vad är det? Vi tänker ofta att kärlek har med känslor att göra och att vår kärlek till hustrun är något sockersött som inte har några gränser.
Men Jesu kärlek är inte sådan till församlingen, utan Jesus vill ha herradömet och han vill att hans gränser skall gälla. Tyvärr verkar det inte så i dagens församlingar, utan Jesus är satt på undantag och får möjligen komma med på nåder.
Jesus vill vara Herre vilket betyder att vara den som sätter dagordningen, dvs den som bestämmer.


Efe 5:26  till att helga henne, genom att rena henne medelst vattnets bad, i kraft av ordet. 
Efe 5:27  Ty så ville han själv ställa fram församlingen inför sig i härlighet, utan fläck och skrynka och annat sådant; fastmer skulle hon vara helig och ostrafflig. 
Efe 5:28  På samma sätt äro männen pliktiga att älska sina hustrur, då dessa ju äro deras egna kroppar; den som älskar sin hustru, han älskar sig själv. 
Efe 5:29  Ingen har någonsin hatat sitt eget kött; i stället när och omhuldar man det, såsom Kristus gör med församlingen, 

Orden här är ju övertydliga, männen skall vara del i kvinnans helgelse, rening och fostran och precis som Jesus skall männen nära och omhulda sina hustrur.

En man som tar sitt kall och ledaransvar utifrån kött, skall inse att kött är lika mycket synd som att vara utanför Guds gränser. Det Paulus menar är att mannens rådande skall ske utifrån Kristus, eller i Anden.


 Amo 3:3  Vandrar två tillsammans utan att de kommit överens?

Att underordna sig varandra är att lyssna till varandra och komma överens om vad som skall göras. Man kan säga som det står i Apg 15:28  Den helige Ande och vi hava nämligen beslutit.

Och det är så jag tror vandringen tillsammans skall vara, ingen fattar beslut själv, utan man kommer överens om utifrån det man förstår är av Gud. Vandrar man så, så försvinner troligen alla problem i äktenskapet.

Mannens plats är att leda och råda utifrån Guds Ande i äktenskapet, men han gör det som en enhet med hustrun. Mannen kan inte köra sitt eget race, för då går han utanför Guds uppställda gränser och syndar.

Det jag skrev för några år sedan om att det inte finns några äktenskapsproblem, är ju med största tydlighet sant, det är ju ett syndaproblem.

Syndaproblemet är att den ena synden leder till den andra synden.
Har vi inte underordnat oss Gud, vilket är synd som leder till egna vägar som också är synd.

Har man inte underordnat sig Gud blir det svårt att underordna sig varandra, vilket också är synd. Om man inte har underordnat sig Gud och varandra, leder det ofrånkomligt till köttslighet med allt vad det innebär. Kiv, split, förakt, agg, Oförlåtelse, hårdhet, missunnsamhet, självhävdelse, ja listan kan göras lång och alla dessa saker är synd.

Om man inte har underordnat sig Gud och varandra, så kan inte heller hustrun underordna sig sin man, vilket också är synd. Det kommer in kött och någon måste ta herraväldet vilket blir utifrån köttet. Man härskar utifrån kontroll, manipulation och dominans och ofta blir härskandet genom hot.

Därför är lösningen för alla äktenskap att omvända sig, underordna sig Gud och varandra och att hustrun underordnar sig sin man.

När man inordnar sig Guds ordningar, lyssnar till vad Gud vill, gör det han vill, så vandrar man på hans väg och där finns liv, frid och harmoni.
Det är utifrån detta förändringen i äktenskapet kommer, det blir säkert inte lätt och tar säkert tid, men med tiden kommer allt att falla på plats.

2018-05-23

Av Björn

fredag 18 maj 2018



Allt är Guds. Jag bara förvaltar del 1


Jag ta upp detta som sägs från predikstolen, att de troende inte äger någonting, utan att allt är Guds egendom, man hänvisar till ordet i Hagg. 2:9 och ps 24:1

Ty mitt är silvret, och mitt är guldet, säger HERREN Sebaot. Hagg. 2:9

1. Av David en psalm.  Jorden är HERRENS och allt vad därpå är, jordens krets och de som bo därpå. 

Man menar vidare, att jag, eller den troende är förvaltare åt Guds egendom och det är ju sant på ett vis, men kan man utifrån dessa två bibelversar säga att jag inte äger något?
Jag skall försöka visa på att skriften talar om ett ägande.

Ära HERREN med dina ägodelar och med förstlingen av all din gröda,:  Ords. 3:9

Jag är nog lite av en hårklyvare, men jag menar att det i versen ovan, borde stå, ära Herren med hans ägodelar och inte med dina ägodelar. Jesus är ju lite av antingen eller och det är jag också. Det jag vill visa är, att dina betyder dina och inte Guds och ordet dina är en ägandeform, som visar på en person i närhet eller en själv, som man talar med på något sätt, muntligt eller i skrift. Samma sak är det med orden, mina, hennes, hans, mitt, ditt. Allt som är i ägandeform, måste betyda att den det pekar på, äger ägodelarna.

Därefter sade han till dem: Sen till, att I tagen eder till vara för allt slags girighet, ty en människas liv beror icke därpå att hon har överflöd på ägodelar. Luk. 12:15

I denna vers varnar Jesus för girigheten, han säger inte att vi inte har något som är vårt, eller att vi inte får ha några ägodelar, utan att vårt liv inte beror på om vi har överflöd på ägodelar, vi har alltså något som vi äger, men det Jesus menar är att vårt liv har ett annat värde, att vi har något som har ett högre värde än rikedom och ägodelar. Det kan vi se i nästa vers.

Ty I haven delat de fångnas lidanden och med glädje underkastat eder att bliva berövade edra ägodelar.  I vissten nämligen att I haven en egendom som är bättre och bliver beståndande.  Hebr. 10:34

Utifrån denna vers, kan vi också se att vi kan bli berövade på våra ägodelar. Är man då bunden till ägodelarna, eller girig, så kan vi inte som det står, med glädje underkasta oss att bli berövade, vårt liv och fokus är på det jordiska och inte på det himmelska.
Jesus sa att vi skulle försaka allt vi äger, vilket jag tror kan betyda, vi äger men vi äger ändå inte, vår attityd till ägodelar kanske borde vara, att om det är någon som behöver något jag äger, så är det inget problem för mig att ge bort det. Man kan ju på andens maning och ledning tjäna med sina ägodelar.

Och Johanna, hustru till Herodes' fogde Kusas, och Susanna och många andra som tjänade dem med sina ägodelar. Luk. 8:3

Jag tror inte att Gud i princip bryr sig om våra ägodelar, men han är väldigt intresserad av det som ligger bakom vårt ägande och vägen till vårt ägande, med andra ord, mitt hjärta i det hela. Versen under kan vara en sådan grej!

De förlita sig på sina ägodelar och berömma sig av sin stora rikedom.  Ps. 49:7

Som vi ser i denna sista bibelvers, så är vi herre över alla ägodelar, om vi nu är arvingar och det är vi, vi är Kristi medarvingar.
Att vara herre betyder att ha bestämmanderätten och det är viktigt att förstå, Gud gör inte våld på oss, eller våld på äganderätten, utan det som är mitt, det är mitt och vill jag ge bort något gör jag det av fri vilja.

Vad jag vill säga är detta: Så länge arvingen är barn, finnes ingen skillnad mellan honom och en träl, fastän han är herre över alla ägodelarna;  Gal. 4:1

Avslutningsvis vill jag säga, att man kan inte ge något, om man inte äger det man ger bort, först när mottagaren har tagit emot gåvan, är jag inte ägare längre.
Det är viktigt att se det här, du kan inte ge bort något om det inte är ditt, för då kallas det egenmäktigt förfarande. Om du nu skall ge en gåva till någon du tycker om och du har fått veta att du inte äger något av det du har, du förvaltar det bara åt Gud, då blir gåvan du ger inte från dig utan från Gud, hur kul är det, när man ska ge sin fru en bröllopspresent?
Sen är det så, i alla fall för mig, att jag skulle inte vilja jobba och sen inte få behålla lönen, jag jobbar ju för att få lön, ja det finns mycket religiöst resonemang på det här området. Det konstiga med oss kristna är, att vi faktiskt stoppar in hjärnan i ett skåp, sen låter vi församlingsledarna tänka åt oss, se hur det gick! 

Och husbonden prisade den orättrådige förvaltaren för det att han hade handlat klokt.  Ty denna tidsålders barn skicka sig klokare mot sitt släkte än ljusets barn. Luk.16:8


Nu är det ju ändå så, att allting kommer från Gud, han har ju skapat allt, men det innebär ändå inte att vi inte har ett ägande.


Om vi nu har konstaterat att vi faktiskt äger det som är vårt, så måste det innebära att vi inte kan vara Guds förvaltare, det är ju inte hans egendom, men vi är ju ändå förvaltare, fast åt oss själva.

Bibeln talar trots det om ett förvaltarskap, vi skall förvalta jorden, vi skall förvalta evangelium, vi skall förvalta nådegåvorna. Allt det som kallas gåvor, tjänster, uppdrag, mm.


Ty en församlingsföreståndare bör vara oförvitlig, såsom det höves en Guds förvaltare, icke självgod, icke snar till vrede, icke begiven på vin, icke våldsam, icke sniken efter slem vinning.  Tit. 1:7

Och tjänen varandra, var och en med den nådegåva han har undfått, såsom goda förvaltare av Guds mångfaldiga nåd.  1 Petr. 4:10

Feb 2013


Ägande och förvaltarskap del 2


I Februari 2013 skrev jag ett långt inlägg om detta ämne.
Orsaken var från början att jag hade sett att den frikyrkliga teologin, eller läran om detta var helt felaktig.

Nu lite mer än fem år senare bara förstod jag ytterligare hur felaktig denna lära är och därför blir det ett nytt blogginlägg i detta ämne.

Läran består i att vi som följer Jesus inte äger det vi äger, utan Gud äger det vi äger, vi bara förvaltar det åt Gud.

Detta menar jag är helt fel eftersom hela bibeln talar om ett ägande.

Några bibelverser som styrker detta.

Luk_19:8  Men Sackeus trädde fram och sade till Herren: "Herre, hälften av mina ägodelar giver jag nu åt de fattiga; och om jag har utkrävt för mycket av någon, så giver jag fyradubbelt igen.
Luk_12:15  Därefter sade han till dem: "Sen till, att I tagen eder till vara för allt slags girighet; ty en människas liv beror icke därpå att hon har överflöd på ägodelar."

Om vi utgår från dessa två bibelverser så blir det övertydligt, Sackeus hade ägodelar och Jesus verkar inte ha problem med att man har ägodelar.
Jesus sa att vi skall akta oss för all slags girighet, i detta sammanhang menar han jakten på att få mer ägodelar där han menar att en människas liv inte beror på om hon har överflöd av ägodelar.

Ägodelar är alltså något bibliskt och man kan även ha överflöd av ägodelar, problemet som Jesus pekar på är girighet efter mer ägodelar.

Ord_13:11  Lättfånget gods försvinner, men den som samlar efter hand får mycket.
Denna vers visar att samlandet, eller införskaffandet av ägodelar inte är fel i sig själv, troligen handlar det om att man köper något när behovet uppstår och då blir det över tid mycket.



Vi går vidare i det som är själva poängen i det jag förstått idag.

Luk_16:13  Ingen som tjänar kan tjäna två herrar; ty antingen kommer han då att hata den ene och älska den andre, eller kommer han att hålla sig till den förre och förakta den senare. I kunnen icke tjäna både Gud och Mamon."

Om det nu är så som den frikyrkliga läran säger, att vi inte äger något, utan allt är Guds och vi förvaltar det vi har i vår besittning åt honom.
Då blir ju frågan, hur kan man då tjäna Mamon? Ja det går ju inte, för om vi inte äger något och inte heller äger det som införskaffas, eller intjänas som lön för arbete, allt är och blir Guds, då är det omöjligt att tjäna mamon.

Luk_12:15  Därefter sade han till dem: "Sen till, att I tagen eder till vara för allt slags girighet; ty en människas liv beror icke därpå att hon har överflöd på ägodelar."

Jesus pekar här på all slags girighet och skriften säger även att giriga inte skall få Guds rike till arvedel.

1Ko_6:10  varken tjuvar eller giriga eller drinkare eller smädare eller roffare skola få Guds rike till arvedel.

Frågan här blir den samma, om man som kristen inte äger något och inte heller kommer att äga något, för Gud äger ju allt, hur kan man då bli girig? Ja det går inte, man har ju inget att vara girig efter, man får ju inte behålla något, allt är Guds och allt tillfaller ju Gud.

Men om det nu är så att jag faktiskt äger det jag tjänar i lön och mina ägodelar, ja då finns risken att jag kan bli girig efter mer och då blir mamon min herre.

Läran om att vi inte äger utan förvaltar åt Gud motsäger sig väldigt mycket. Ta detta som det ofta sägs i frikyrkan, även skriften säger det, att man skall vara givmild, generös, men hur kan man vara det?

För frågan blir då, med vad skall jag vara generös med, tja tid och kärlek kanske, men pengar, mat och ägodelar kan jag inte vara generös med, det är ju inte mitt, utan Guds. Och är det inte mitt så har jag inte rätt att göra vad jag vill med det jag förvaltar, jag måste få tillstånd att använda det jag förvaltar till någon annans favör. Och då är det ju inte jag som är generös utan Gud som äger det jag förvaltar.

2Ko_9:7  Var och en give efter som han har känt sig manad i sitt hjärta, icke med olust eller av tvång, ty "Gud älskar en glad givare".

Om vi inte äger något, utan allt är Guds, då har vi ingen rätt att ge efter eget bevåg. Och om ägaren till det vi förvaltar vill att vi skall ge en del av det vi förvaltar, då kan man ju rimligtvis inte få olust, eller tvångskänslor? Man är ju på ett vis som en bank, man ger ut efter vad bankägaren vill och man sätter in till bankägaren det som kommer in. Detta måste ju vara helt utan känslor, man gör ju bara sitt jobb.

Men om jag äger då kan dessa känslor uppstå och varför blir en annan fråga som vi får fundera på!

I Matt 20 visar Jesus i en liknelse där en husbonde lejde arbetare till sin vingår. När dagen var slut fick den förste lika mycket i lön som den siste.
Jesus menar att både jordiskt och himmelskt arbete ger lön, men det visar också att den som får lönen är ägare till det han fått för utfört arbete. Om det inte skulle vara så, utan att Gud vill att vi skulle förvalta pengarna åt honom, så är ju egentligen Gud en tjuv och orättfärdig, vilket han inte kan vara, skrifen säger ju sjäv:

1Ti_5:18  Skriften säger ju: "Du skall icke binda munnen till på oxen som tröskar", så ock: "Arbetaren är värd sin lön.

Gud kan inte gå emot sitt eget ord och den som får lön äger vad han fått!

Summan av detta blir att vi äger och förvaltar det vi äger åt oss själva.

Men som det står: Ord_19:17  Den som förbarmar sig över den arme, han lånar åt HERREN och får vedergällning av honom för vad gott han har gjort.

Om skriften säger att vi lånar åt HERREN och att han ger igen det vi lånat ut, så visar det med all tydlighet att Gud är mån om vårt ägande, annars om vi bara varit förvaltare åt Guds egendom så hade han inte behövt ge igen.

18 Maj 2018
Av Björn

söndag 3 december 2017

Konsekvensen

Sverige och världen är uppbyggd på skatt och konsumtion.

Det verkar som att regering och finansinspektionen inte riktigt förstår konsekvensen av de nya kraven för nya bostadslåntagare.

Tänk själv när dessa nya krav slår igenom helt och fullt, det kan bli en samhällsekonomisk katastrof.
Varje ny hus, eller lägenhetsköpare får flera tusen kr mindre att konsumera gentemot de förra kraven. Och var och en som vill flytta till något större, eller byta ort och ex köpa hus på den nya orten får mycket högre kostnad, dvs om huset de köper är i samma prisklass som det förra huset.
Detta gör att om en 10-20 årsperiod när de nya kraven slagit igenom fullt ut, att konsumtionen minskat så drastiskt, att många företag tvingas slå igen, eller att de går i konkurs-

Hela det ekonomiska systemet i vårt land är nu i begynnelsen på en kollaps.

Om svensken får 2-5000 mindre att konsumera för, innebär det i slutändan att moms, skatt på lön och skatt på vinst företagen gör idag uteblir. Detta innebär att staten får in mindre till statskassan vilket påverkar hela välfärden och slutligen måste skatterna höjas för att välfärden skall fungera någorlunda.
Detta innebär då att svensken får ännu mindre att konsumera för, höjs sen räntorna vilket de troligen kommer att göra, så blir det ännu mindre pengar för svensken till konsumtion.

Fasar man sen ut ränteavdraget och återinför fastighetsskatten så vet vi vart det barkar.

Jag och min fru köpte ett hus för ca 2,5 miljoner för ca 3 år sedan, skulle vi köpa samma hus idag skulle vår kostnad öka med 3000 i månaden i amortering.
Detta innebär stramare ekonomiska möjligheter till konsumtion, visst rut och rot finns ju, men även på områden där man har rätt till dessa skattereduceringar kommer det att bli en minskning. Man måste ju prioritera och då kanske renoveringen av badrummet, eller köket uteblir.


Om man gör ett annat tankexprement där svensken slutar konsumera och bara handlar det de absolut behöver. Ex att man inte köper kläder nya om man inte är tvungen, utan köper på second hand, eller försöker laga om kläderna gått sönder. Vad händer då med klädindustrin, jo katastrof.
Man kan också sluta köpa godis, kakor, chips och läsk. Om man tror att sådana här förändringar inte påverkar samhällsekonomins så är man nog lite fel på det i tanken.

Man kan ju också göra som en del vill, sluta äta kött och man kan börja baka bröd själv istället för att köpa färdigbakat bröd.

Sen kan man ju bli helvegetarian och sluta äta ost, smör, ägg och sluta dricka mjölk.

Om vi i Sverige gör dessa förändringar och sparar våra pengar, då kan vi förvisso kanske köpa ett hus, eller lägenhet, men resultatet blir det samma, ekonomisk katastrof. 
Vänta och se vad som händer med svenskens och Sveriges ekonomi!

Av Björn


3 dec 2017 

söndag 26 november 2017

Var är frukten i ditt liv?


Bär då en sådan frukt som tillhör bättringen.
Matt. 3:8
Och redan är yxan satt till roten på träden; så blir då varje träd som inte bär god frukt avhugget och kastat i elden.
Matt. 3:1
Vart träd som inte bär god frukt blir avhugget och kastat i elden.
Matt. 7:19
Därför säger jag er att Guds rike skall tas ifrån eder, och ges åt ett folk som bär dess frukt.
Matt. 21:43
Och han framställde denna liknelse: En man hade ett fikonträd planterat i sin vingård och han kom och sökte frukt därpå, men fann ingen.
Luk. 13:6
Då sade han till vingårdsmannen: Se, nu i tre år har jag kommit och sökt frukt på detta fikonträd, utan att finna någon.  Hugg bort det.  Varför skall det därjämte få utsuga jorden?
Luk. 13:7
8.  Men vingårdsmannen svarade och sade till honom: Herre, låt det stå kvar också detta år, för att jag under tiden må gräva omkring det och göda det; 
Kanhända skall det så till nästa år bära frukt.  Om inte, så må du då hugga bort det.  Luk. 13:9
Men att den föll i den goda jorden, det är sagt om dem, som när de har hört ordet, behålla det i rättsinniga och goda hjärtan och bära frukt i ståndaktighet.
Luk. 8:15
Var gren i mig, som inte bär frukt, den tar han bort; och var och en som bär frukt, den rensar han, för att den skall bära mer frukt.  Joh. 15:2

Grundproblemet är att vi lever efter bokstaven!


Varför läser jag dessa ord? Jo för att visa att det är dessa ord och undervisningen om att vi skall bära frukt som många gånger ligger till grund för gärningarna i en kristens liv. Det är så ofta vi fått höra att Gud vill ha frukt i våra liv, ja att han kräver frukt annars blir vi avhuggna. Det Jesus säger är ju sant eller hur? Johannes döpare säger ju så här Bär då också sådan frukt som tillhör bättringen.  Matt. 3:8 om jag har omvänt mej, bättrat mej eller blivit frälst så borde jag ju bära frukt!

Men frågan jag ställer mej är, Bär du sådan frukt som Gud kräver eller är du en
Kandidat för elden?
Har du lyckats uppnå till dessa av Gud ställda Krav (ÄR DU KRAVMÄRKT)
Vi vet ju att det står i galaterbrevet om andens frukt
Andens frukt åter är kärlek, glädje, frid, tålamod, mildhet, godhet, trofasthet. Gal. 5:22
Hur är det ställt på dessa områden? Finns dessa frukter i ditt liv?
Om det nu är så att Gud kräver frukt av dej och inte bara en frukt utan mycket frukt, och om det nu visar sej att du inte bär av Gud denna avkrävda frukt, vad är det då för fel? Vad gör du för fel? Lyder du inte Gud tillräckligt? Ber du inte tillräckligt? Läser du för lite i bibeln? Eller anstränger du dej inte tillräckligt för att uppnå fruktresultat i ditt liv.
Men om det nu visar sej att du lyckats med att bära alla dessa frukter som Gud kräver av dej, då kan ju du vara nöjd, (eller). Kan det trots det vara något som är fel?
Kan det vara fel trots att du med all din förmåga, all din nit och ansträngning utövar dessa goda enligt bibeln frukter? Och varför i så fall? Jag skall försöka visa vad som kan vara fel!

Alla människor bär frukt, mer eller mindre frukt, god frukt eller dålig frukt, frälst eller ofrälst, med Jesus eller utan Jesus.

Frågan vi måste ställa oss är, vad är det för frukt som Gud vill ska växa i mitt liv och hur får jag frukten att växa fram i mitt liv, vad eller vem som är källan till frukten. De frukter som Gud vill ska växa fram och som jag skall fokusera på är andens frukt och gärningarnas frukt!



Kan en tillsynes god frukt kan vara dålig?

Ja och orsaken är att vi lever efter bokstaven, ty bokstaven dödar men anden gör levande och att vi lever utifrån vår gamla människonatur.
Det första vi måste förstå är att om vi inte känner Gud personligen och vandrar utifrån relationen med honom, utan känner honom efter bokstaven så blir hela grunden fel. Hur ofta är det inte som vi får höra hur och vad vi skall göra och även hur vi skall leva vårt liv och tyvärr är det många kristna som på grund av sin iver och längtan efter att göra Guds vilja, går på allt detta som sägs från talarstolen eller som skrivs i böcker, men allt detta blir bara bördor för dom som inte klarar av det och ett religiöst yttre egenrättfärdigt liv för dom som klarar det.
Nej! Vad vi måste förstå är att frukten är ett resultat av, att den vi tror på och älskar, får utföra sitt verk i oss, som en krukmakare formar ett kärl så vill Gud forma dej!
En människa kan producera frukt i sej själv men den frukten är en falsk frukt som smakar illa, du kan ju se på Jehovas vittnen! Det dom gör, kan se gott ut för ögat, men en andens frukt är det inte, utan lagens, kravens och prestationens illasmakande frukt. Jag har själv levt ett nitiskt renhetsliv som tack och lov till slut rasade, det var ett lagens och kravens renhet men inte hjärtats renhet!
En av konsekvenserna var ett osunt presterande av andighet, som jag trodde var äkta andlighet baserad på, att jag utövade yttre renhet istället för hjärtats renhet. Det gick så långt att jag i min nit började korrigera andra till att leva upp till min nivå av yttre renhet. Men bubblan sprack när jag till slut inte själv klarade av att leva upp till renhetskraven, utan föll på det som var mina ideal.

Många skall på den dagen säga till mig, Herre, Herre, har vi inte profeterat i ditt namn och genom ditt namn drivit ut onda andar och genom ditt namn gjort många kraftgärningar? Matt. 7:22

Dessa hade ju verklig frukt i sina liv både enligt skriften och enligt de själv ändå så avvisar Jesus dem med orden, gå bort ifrån mej ni ogärningsmän

23.  Men då skall jag betyga för dem Jag har aldrig känt eder, gå bort ifrån mig, I ogärningsmän.'

Varför dömer Jesus ut dessa människor trots att de hade synlig frukt? De gjorde ju bara vad de hade hört och lärt sig. Jo därför att deras frukt var egna gärningar. Deras frukt kom inte utifrån en relation med Jesus.

Skriften talar om döda gärningar, vad är då döda gärningar? Döda gärningar är bokstavens gärningar, Döda gärningar är köttets gärningar, döda gärningar är allt som inte är fött av Gud. Döda gärningar är gärningar som är födda i själen eller i köttet. Du kan resa och predika, be för sjuka och det kan se väldigt smort ut, men har Gud inte sagt att du skall göra detta så är det döda gärningar, även om det är skriftenligt!
Hur kan jag då urskilja vilka gärningar som är ifrån Gud? Allt som har med Gud att göra andas liv och frid Guds frid, det finns en fridsfrukt som man känner av när man gör det som är rätt.
Bibeln talar om förutberedda gärningar som vi skall vandra i!

Ty hans verk är vi, skapade i Kristus Jesus till goda gärningar, vilka Gud förut har berett, för att vi skola vandra i dem. Ef.  2:10

Låt oss därför lämna bakom oss de första grunderna av läran om Kristus och gå framåt mot det som hör till fullkomningen; låt oss inte åter lägga grunden med bättring från döda gärningar och med tro på Gud, Hebr. 6:1

Hur mycket mer skall inte Kristi blod - då han nu genom evig ande har framburit sig själv såsom ett felfritt offer åt Gud - rena våra samveten från döda gärningar till att tjäna den levande Guden!
Hebr. 9:14

Så bär vart och ett gott träd god frukt, men ett dåligt träd bär ond frukt.
Ett gott träd kan inte bära ond frukt, ej heller kan ett dåligt träd bära god frukt.  
Matt. 7:17-18
Alltså skall I känna dem av deras frukt. 
Matt. 7:20
I måsten döma så: antingen är trädet gott, och då måste dess frukt vara god; eller är trädet dåligt, och då måste dess frukt vara dålig.  Ty av frukten känner man trädet. Matt. 12:33

När jag läser dessa skriftställen så får jag en uppfattning om att det handlar om mej personligen,  det gör det också men samtidigt inte, utan det handlar om varifrån frukten kommer, från anden eller från ditt kött och din själ. Om frukten är häftighet så är frukten dålig och då är även trädet dåligt, eller om frukten är söndring så är det samma sak, denna frukt kommer ifrån trädet som heter adamsträdet, din gamla människa och det trädet kan inte bära god frukt hur mycket den än försöker eller hur bra frukten än ser ut, det är fel träd eller fel källa. Men god frukt är den frukt som andas Guds liv, frid och välbehag, den frukten kommer från Kristus i dej.

Vägen till frukt!

När du av hjärtat vill att Gud skall förändra dig till Kristuslikhet, så kan du vara säker på att han tar dej på orden och börjar en förändringsprocess.
Han använder många olika sätt för att få fram det ädla i oss. Ett av sätten är att han använder sitt ord, ordet från hans mun som han talar in i ditt hjärta kommer inte att återvända till honom förrän det har utfört det vartill det var sänt. Men om du inte vill att han skall förändra dig utan spjärnar emot så kan du faktiskt bli en gren som huggs av! Men det finns grenar eller plantor i ditt liv som inte är av Gud och som hindrar andens frukt att komma fram, dom vill han hugga bort!
Ju mer han får ansa dej, desto mer frukt bär du! Guds förändringsprocesser är sällan roliga, men om du ser och förstår att de är nödvändiga och att det är Guds verk i dej som du ger ditt bifall till, så kommer du att se situationerna du hamnar i ur ett nytt perspektiv. Det stora felet vi gör när Gud vill förändra något i våra liv är att vi avvisar honom i tron att det som sker är ifrån djävulen. Ett exempel, en person kommer till dej och kritiserar dej utan någon egentlig anledning, du blir irriterad och arg, du ringer din vän och berättar vad missdådaren har gjort mot dej och får medhåll av vännen som säger, att så kan man väl inte gör, det är nog en attack från djävulen! En sån här situation kan man uppfatta som om personen bara är dum mot dej, men då har du missat hela poängen! Gud arrangerar ofta såna här händelser i våra liv för att han vill att vi skall se saker som inte är så bra i våra liv, när vi sedan ser exakt vad han vill komma åt så kan vi be att han rycker upp det med rötterna.
När det han pekat på är bortaget så börjar något nytt och gott växa fram, ex rätt attityd till folk som är dumma mot oss. En positiv och god ande börjar strömma ut ur ditt innersta, detta är frukt, han klipper bort en dålig gren eller ansar trädet så att god frukt kan börja komma fram. Som du ser så är det inte din förmåga att bära frukt det handlar om utan Guds förädlingsprocess som ger frukt. Du kan säkert bita ihop och trycka ner alla dina köttsliga, själiska känslor i en sån här situation och låssas vara en oberörd god kristen, men det är bara ett yttre, för människor synlig reaktion, Gud ser hur du reagerar i ditt inre.

Den frukt bibeln talar om är ingen egenproducerad frukt. De gärningar bibeln talar om är inga egna gärningar eller egenproducerade gärningar utan av Gud förut beredda gärningar.

Om Jesus är vinstocken och vi är grenarna så är det ju självklart ur en biologisk synvinkel, att grenen inte kan ge frukt om inte vissa saker har skett först. 1. Planterad på rätt ställe, 2. näring,
3. vatten, 4. sol,  5. befruktning
Rötterna suger upp vatten och näring ur jorden, vattnet eller saven går från rötterna upp i stammen ut i grenarna, solen tillför det den ska, men om inte jag har fel så blir det ändå ingen frukt, om inte det sista också inträffar, nämligen att vinblommorna måste bli befruktade. Det är först efter befruktningen som man kan förvänta sej någon frukt.
Om vi för in samma process i en människas liv så säger skriften, om vi är frälsta så är vi inympade i det äkta olivträdet, du och jag är alltså en inympad gren. Gud är solen och gemenskapen med honom kan vi säga öppnar upp vårt inre som en blomma beredd att bli pollinerad av ett bi eller en humla.
Så är också vi beredda och öppna för att ta emot ordet från himlen och bli befruktade. Är då ordet eller säden ifrån Gud, ja ett rema ord så kommer det att bli en frukt.

För att få frukt så måste en honblomma bli befruktad, för att få en skörd så måste man så och det man sår är säd av något slag, sår du vete så får du vete. Ordet från Guds mun är en säd och skall bli just den frukt som Gud tänkt. Guds ord återvänder inte till honom utan att först ha verkat fram det ordet var sänt till att utföra.
Själva befruktningsprocessen går till så här! Du hör vad Gud säger du förstår vad han säger enligt Matt 13:23

Men att den såddes i den goda jorden, det är sagt om den som både hör ordet och förstår det, och som jämväl bär frukt och giver dels hundrafalt, dels sextiofalt, dels trettiofalt. Matt. 13:23

Egenproducerad frukt eller falsk frukt har samma process, skillnaden är antingen säden eller källan som rötterna får sitt vatten. Felaktig säd är egna tankar, planer, ambitioner, uppsåt.
Det felaktiga vattnet är om vi hämtar näringen från orenhet, ockultism, lagiskhet, mm, mm.
Denna frukt kan se bra ut och för människor utan andliga smaklökar smakar det säkert bra, men i Guds ögon är denna frukt eländig och i hans mun smakar det illa.
Det facto är att när vi blivit befruktade så sker i princip resten av sig själv, men fram till befruktningen kan det vara lite bökigt. Det är ju en hel process innan säden kan sås eller blomman befruktas!

När det gäller att så vete så måste vetekornet dö innan det kan börja växa ett nytt veteax, vilket kan liknas vid att ordet vi uppfattar från Gud liksom faller i glömska, men att det ändå finns i våra hjärtan.
Om detta finns det flera liknelser i skriften.   
26.  Och han sade: Så är det med Guds rike, som när en man sår säd i jorden; 
27.  Och han sover, och han vaknar, och nätter och dagar gå, och säden skjuter upp och växer i höjden, han vet själv icke huru.
28.  Av sig själv bär jorden frukt, först strå och sedan ax, och omsider finnes fullbildat vete i axet.
29.  När så frukten är mogen, låter han strax lien gå, ty skördetiden är då inne. Mark 4:26-29

Så här är det också i våra liv, så nu är det fritt fram att slappna av och fritt fram att slänga av sej manteln av krav, prestation, dåligt samvete och skuld.
Om du är en människa som vill följa Jesus, om du är en människa som vill vara honom till viljes om du är en människa som vill bli förändrad till Kristuslikhet och om du vill att hans liv skall strömma genom dej, då är du en kandidat för GOD FRUKT!



Av Björn Jönsson