Lagen om rena och orena djur.

Jag har i två inlägg skrivit om Kött och Ande två vägar och Lagen och Anden.

Jag har ett syfte med det, dels är det lydnad till Guds Ande, då jag upplever att han manat mig till att skriva. Men även att skriva för att jag konfronterat och konfronterats när det gäller lagen och dess giltighet. Denna konfrontation har lett till att jag utifrån Guds Ande bör klarlägga dessa saker, om inte för andras skull.

Allt var mycket gott!

När Gud skapat färdigt allt såg han att det var mycket gott!

Nu står det ju inte att det var fullkomligt, men om det var mycket gott, så tänker jag per automatik att det inte kan finnas något som är orent.

Det står inget i Moseböckerna om rena och orena djur förrän de skulle gå in i arken. 1 Mos 7.

1Mo 7:2  Av alla rena fyrfotadjur skall du taga till dig sju par, hanne och hona, men av sådana fyrfotadjur som icke äro rena ett par, hanne och hona.

I skapelseberättelsen står det inget om att Gud skapade orena djur, så troligen började Guds avskiljning av vissa djur då de skulle gå in i Arken och som senare skulle gälla såsom orena för Israels folk.

När Noa klivit ur arken sa Gud:

1Mo 9:3  Allt som rör sig och har liv skolen I hava till föda; såsom jag har givit eder gröna örter, så giver jag eder allt detta. 

1Mo 9:4  Kött som har i sig sin själ, det är sitt blod, skolen I dock icke äta. 

Ett nytt bud

Noa fick ett nytt bud som för visso inte förkastade det förra om att äta det som växer på marken.

Om 1917 års översättning stämmer med grundtexten så fanns det inget förbud på att äta orena djur, enda budet var att de inte skulle äta djur med sitt blod kvar. Det var alltså grönt ljus att äta allt, bara det inte hade blod i sig.

Nya bud om mat

Det är inte förrän i 3 Mos 11 som Gud börjar tala om vilka djur som de fick äta och vilka de inte fick äta.

Och här är det lätt att misstolka det skriften faktiskt säger.

Många är osäkra på hur de skall förhålla sig till Guds matlagar och har svårt att se vad skriften faktiskt säger om vilka av dessa lagar som gäller.

Vi tar första bibelversen.

3Mo 11:2  Talen till Israels barn och sägen: Dessa äro de djur som I fån äta bland alla fyrfotadjur på jorden:

Jag är en bibelordsklyvare och jag älskar dom här små nyanserna som man så lätt missar.

I denna vers står det: Dessa äro de djur som I fån äta bland alla fyrfotadjur på jorden.

Tala till Israels barn!

Som ni får äta!

Frågan är vem budet riktar sig till? Och här gäller det Israels folk, eller barn som det står. Hade det stått, dessa är de djur människan får äta så hade det gällt alla människor, men nu står det inte så, därför är budet riktat till Israels folk och inga andra.

Vi tar nästa verser.

3Mo 11:4  Men dessa skolen I icke äta av de idisslande djuren och av dem som hava klövar: kamelen, ty han idisslar väl, men har icke klövar, han skall gälla för eder såsom oren; klippdassen, ty han idisslar väl 

3Mo 11:5  men har icke klövar, han skall gälla för eder såsom oren; haren, ty han idisslar väl, 

3Mo 11:6  men har icke klövar, han skall gälla för eder såsom oren; svinet, 

3Mo 11:7  ty det har väl klövar och har dem helkluvna, men det idisslar icke, det skall gälla för eder såsom orent. 

3Mo 11:8  Av dessa djurs kött skolen I icke äta, ej heller skolen I komma vid deras döda kroppar; de skola gälla för eder såsom orena. 

Gälla för eder såsom orena

Fem gånger står det gälla för eder såsom orena och det är intressanta ord.

Gälla och såsom vad betyder det?

Svenska synonymer på gälla är: vara giltig, vara i kraft, råda; vara värd, motsvara

anses, betraktas, hållas.

Jag tror inte att Gud menar något annat för då hade han sagt på ett annat sätt. Och utgångspunkten måste alltid var begynnelsen där allting var mycket gott.

Nästa ord är såsom och såsom är ju inte detsamma som att något är!

Synonymer på såsom är: på samma sätt som, i likhet med, i egenskap av.

Gud säger att dessa djur skall vara giltig, vara i kraft, råda; vara värd, motsvara

anses, betraktas, hållas på samma sätt som, i likhet med, i egenskap av orena.

Gälla såsom kan inte vara det samma som att djuret är orent i sig självt och detta beror på att Gud är helig och ren och kan inte skapa något som är orent. Men han kan säga att de skall gälla såsom orena.

Paulus uttrycker något liknande: Rom 14:14  Jag vet och är i Herren Jesus övertygad om att ingenting är orent i sig självt, men för den som betraktar det som orent blir det orent.

Inget i sig självt är orent, men för den som betraktar det som orent blir det orent.

Kan det då vara så att egentligen var djuren i sig själva inte orena, men att de för Israel skulle vara orena trots att de inte är orena?? Troligen och det kommer att synas längre fram.

Vi går vidare med några verser till!

3Mo 11:10  Men allt det i sjöar och strömmar, som icke har fenor och fjäll, bland allt det som rör sig i vattnet, bland alla levande varelser i vattnet, det skall vara en styggelse för eder. 

3Mo 11:11  Ja, de skola vara en styggelse för eder; av deras kött skolen I icke äta, och deras döda kroppar skolen I räkna såsom en styggelse. 

3Mo 11:12  Allt det i vattnet, som icke har fenor och fjäll, skall vara en styggelse för eder.

Här säger Gud två saker, skall vara en styggelse för er och skall ni räkna såsom en styggelse.

Om Gud hade sagt, dessa är en styggelse för mig och är det för er också, så hade det varit en annan sak.

Styggelse är ju ett kraftigare ord än orent, men faktum är att eftersom Gud säger skall vara borde det betyda just det han säger. De skall utan att vara det, en styggelse för Israels folk och endast dem. De fiskar eller djur Gud har skapat kan inte i sig själva vara orena, eller en styggelse för då förklara Gud att han inte skapade allting mycket gott.

Jag är som sagt en bibelordsklyvare och när det står: skall ni räkna såsom en styggelse, så betyder de samma sak, det är ingen styggelse, men Israel skall räkna det såsom en styggelse.

Vi går vidare!

3Mo 11:13  Och bland fåglarna skolen I räkna dessa såsom en styggelse, de skola icke ätas, de äro en styggelse: örnen, lammgamen, havsörnen.

Även här skall Israel räkna dessa såsom en styggelse, Ända fram till vers 20 men är dom egentligen en styggelse??

Och så fortsätter det genom hela kapitlet, men i vers 45 säger Gud varför!

3Mo 11:45  Ty jag är HERREN, som har fört eder upp ur Egyptens land, för att jag skall vara eder Gud. Så skolen I nu vara heliga, ty jag är helig.

Man bruka säga att helig betyder avskild och att helga betyder avskilja. Om det stämmer betyder det att Gud ville att vissa djur skulle gälla som orena i ett avskiljande syfte, eftersom Gud är avskild.

Avskild från vadå kan man undra? Jo troligen andra folk, deras avgudadyrkan och sedvänjor.

3Mo 20:25  Gören alltså skillnad mellan rena fyrfotadjur och orena, och mellan rena fåglar och orena, så att I icke gören eder själva till styggelse för de fyrfotadjurs eller fåglars skull eller för de kräldjurs, skull på marken, som jag har avskilt, för att I skolen hålla dem för orena. 

3Mo 20:26  I skolen vara mig heliga, ty jag, HERREN, är helig, och jag har avskilt eder från andra folk, för att I skolen höra mig till. 

som jag har avskilt, för att I skolen hålla dem för orena. 

jag har avskilt eder från andra folk, för att I skolen höra mig till. 

Gud har alltså avskilt vissa djur för att Israel skall hålla dem för orena och syftet med detta är att Gud avskilt Israel från andra folk för att de skall tillhöra Gud. Dessa bud om orena djur gäller alltså bara Israel och är inte bud som gäller alla och i allmänhet.

Ok, varför skriver jag det här och vad är jag ute efter?

Jo jag vill visa att en fullkomlig Gud inte skapar något ofullkomligt eller något som är till sin beskaffenhet orent.

Och  att Gud befallde Israels folk att vissa djur skulle gälla såsom orena, eller räknas som styggelser trots att de i sig själva inte är orena.

Skulle Gud skapa orena djur så visar han att det han skapade inte var mycket gott, ej heller fullkomligt och att han själv inte är fullkomlig.

I NT kan vi läsa att endast goda gåvor och fullkomliga skänker kommer från Gud, dvs bara gott och fullkomligt, inget annat.

Guds syfte med att Israels folk skulle låta vissa djur gälla såsom orena var i ett avskiljande syfte till avskiljande från andra folk, för att de inte skulle ta efter deras avgudadyrkan och sedvänjor.

Jag vill också visa att utifrån det nya förbundet så gäller inte detta, det finns inte längre något djur som skall gälla såsom orent eller styggelse, inte någon oren mat heller.

Rom 14:14  Jag vet och är i Herren Jesus övertygad om att ingenting är orent i sig självt, men för den som betraktar det som orent blir det orent. 

Rom 14:20  Bryt icke för mats skull ned Guds verk. Väl är allting rent, men om ätandet för någon är en stötesten, så bliver det för den människan till ondo

I princip hela Romarbrevet 14 handlar om mat, så det går inte att ta miste på vad Paulus vill säga.

1Ko 6:12  "Allt är mig lovligt"; ja, men icke allt är nyttigt. "Allt är mig lovligt"; ja, men jag bör icke låta något få makt över mig. 

1Ko 6:13  Maten är för buken och buken för maten, men bådadera skall Gud göra till intet. Däremot är kroppen icke för otukt, utan för Herren, och Herren för kroppen.

Allt är inte nyttigt att äta, vissa fiskar är giftiga likaså är vissa grödor giftiga, osv, Men inget eller inga djur är orena i sig själva!

Frågan är i grunden vilket förbund vi skall tillhöra, det förbund som avskiljer Guds folk så att de i princip inte kan ha umgängelse med andra människor pga bla matlagarna.

Eller skall vi tillhöra det förbund där vi kan ha relationer med icketroende för att om möjligt vinna dem för Kristus, vilket innebär att vi också kan äta vad som bjuds på, inget är orent.

De som kan sin bibel vet vad Jesus gjorde korset!

Efe 2:14  Ty han är vår frid, han som av de båda har gjort ett och brutit ned den skiljemur som stod emellan oss, nämligen ovänskapen. 

Efe 2:15  Ty i sitt kött gjorde han om intet budens stadgelag, för att han skulle av de två i sig skapa en enda ny människa och så bereda frid, 

Heb 8:6  Men nu har denne fått ett så mycket förnämligare ämbete, som han är medlare för ett bättre förbund, vars ordning vilar på bättre löften. 

Heb 8:7  Ty om det förra förbundet hade varit utan brist, så skulle väl plats icke hava sökts för ett annat. 

Heb 8:8  Men nu förebrår Gud dem och säger: "Se, dagar skola komma, säger Herren, då jag skall sluta ett nytt förbund med Israels hus och med Juda hus; 

Heb 8:9  icke ett sådant förbund som det jag gjorde med deras fäder, på den dag då jag tog dem vid handen till att föra dem ut ur Egyptens land. Ty de förblevo icke i mitt förbund, och därför frågade icke heller jag efter dem, säger Herren. 

Heb 8:10  Nej, detta är det förbund som jag skall sluta med Israels hus i kommande dagar, säger Herren: Jag skall lägga mina lagar i deras sinnen, och i deras hjärtan skall jag skriva dem, och jag skall vara deras Gud, och de skola vara mitt folk. 

ett bättre förbund, vars ordning vilar på bättre löften. 

ett nytt förbund

icke ett sådant förbund som det jag gjorde med deras fäder.

Varför skall vi leva kvar i det förbundet som Gud gjorde med Israel i GT när Gud själv säger: icke ett sådant förbund som det jag gjorde med deras fäder?

Det är alltså ett annorlunda förbund, ett bättre förbund vars ordning vilar på bättre löften, ett helt nytt förbund.

Frågan som jag ställer mig och de som läser detta är åter, Varför skall vi leva kvar i det gamla förbundet när det finns ett nytt som är mycket bättre??

Av Björn Jönsson

2019-03-10