Vi är skapade till goda gärningar!

Många kristna har dåligt samvete och skuldkänslor för att de tror att de gör för lite för Gud, jag skall här visa på en fundering kring detta med de goda gärningarna som vi skall göra!

Det finns rätt så många ord i bibeln om gärningar och goda gärningar!

1Ti 5:10  en som har det vittnesbördet om sig, att hon har övat goda gärningar, uppfostrat barn, givit härbärge åt husvilla, tvagit heligas fötter, understött nödlidande, korteligen, beflitat sig om allt gott verk. 

1Ti 6:18  bjud dem att göra gott, att vara rika på goda gärningar, att vara givmilda och gärna dela med sig. 

Heb 10:24  Och låtom oss akta på varandra för att uppliva varandra till kärlek och goda gärningar; 

Enligt de här tre exempelbibelverserna, så är det tydligt att vi kristna skall göra goda gärningar.

Men för en tid sedan råkade jag se något som jag funderat på en del sen dess.

Det står om att rätt utöva goda gärningar, vad är det? Och det står om att rätt utöva goda gärningar, där hjälp är av nöden. Se verserna nedan!

Tit 3:8  Detta är ett fast ord, och jag vill att du med kraft vittnar härom, för att de som sätta tro till Gud må beflita sig om att rätt utöva goda gärningar. Sådant är gott och gagneligt för människorna. 

Tit 3:14  Och må jämväl våra bröder, för att icke bliva utan frukt, lära sig att rätt utöva goda gärningar, där hjälp är av nöden.

I vers 14 står det även, för att icke bliva utan frukt, lära sig att rätt utöva goda gärningar.

För att inte bli utan frukt, behöver man tydligen lära sig hur man gör goda gärningar!

Där nöden kräver, eller där hjälp är av nöden, hur skall vi förhålla oss till dessa bibelord?

Frukten är väl då de goda gärningarna som vi gör, där hjälp är av nöden, eller?

Tja, De goda gärningar Jesus gjorde var ju att bota sjuka, visst det stämmer ju in på, där hjälp är av nöden.

För att få detta rätt, i alla fall som jag ser det, så måste vi se hur Jesus gjorde med sina goda gärningar och vi skall ju göra som han!

Först ett litet belysande exempel: Josef har varje månad ca 5000 kronor till mat kläder, ja till det han behöver, när mat och sådant är betalt så har han ca 1500 kronor till vad han vill.

Josef har läst om att han skall göra goda gärningar, han har även hört starka predikningar om detta.

Nu har Josef en syster som råkade hamna i knipa, vilket innebar att hennes pengar var slut.

Josef beslutade sig för att ge sin syster 1000 kronor  och hon blev ju väldigt glad, för nu klarade hon sig resten av månaden. När Josef var på Gudstjänst lade han 300 kronor i kollekten och som vi ser så är Josef väldigt generös. På vägen hem från Gudstjänsten träffade han två hemlösa, efter lite samtal med dem, bestämde han sig för att ge dom varsin hundralapp till lite mat.

Josef visste att han hade ungefär 1500 kronor som han kunde göra vad han ville med, så de pengar han hade kvar, var det som skulle räcka till hans egen försörjning.

Nu hände det sig att Josef träffade ytterligare två hemlösa som han visste inte hade varken pengar eller mat, så vad gjorde Josef, jo han gav dessa var sin hundralapp.

När han kom hem ringde han äldre bror på dörren, även han var i knipa och behövde 1000 kr och eftersom Josef visste vad skriften sa om goda gärningar, där hjälp är av nöden, så gav han sin bror 1000 kronor! Så här såg Josefs liv ut månad för månad, han gjorde verkligen vad Guds ord sa, goda gärningar där hjälp är av nöden.

Josef började fundera på detta med alla de goda gärningar som han gör varje månad, som förvisso är helt bibliska, men de förstör för honom själv, han har aldrig pengar till kläder, inte så att han själv kan äta ordentlig mat hela månaden, han kan inte bjuda hem vänner på middag och han kan aldrig ex gå på bio. Inte har han heller sett att han fått någon skörd, eller hjälp själv. Så Josef funderade på vad som är fel, han gör ju det rätta enligt bibeln och han vill ju vara Guds ord lydig!

Vad är fel i Josefs goda gärningar, jo det är framför allt två ord jag tänker på.

Dels detta:  

Joh 5:19  Då talade Jesus åter och sade till dem: "Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Sonen kan icke göra något av sig själv, utan han gör allenast vad han ser Fadern göra; ty vad han gör, det gör likaledes ock sonen.

Jesus säger att han gör endast vad han ser fadern göra, vilket också betyder att han bara gör det han uppfattar att han skall göra.

Jesus hade alltså inte botat sjuka om han inte fått klartecken från fadern, så allt Jesus gjorde var inte utifrån ett bibelord om att rätt utöva goda gärningar, där hjälp är av nöden.

Frågan blir då, skall vi följa ett bibelord som detta och göra därefter, eller skall vi göra som Jesus, bara det vi ser fadern göra?

Nästa bibelvers visar på en rätt väg:

Efe 2:10  Ty hans verk äro vi, skapade i Kristus Jesus till goda gärningar, vilka Gud förut har berett, för att vi skola vandra i dem. 

Goda gärningar, vilka Gud förut har berett, för att vi skall vandra i dem.

Detta ord säger att det finns gärningar som är avsedda för mig, eller dig och som vi skall vandra i. För om vi skall följa bokstaven och hjälpa alla som är i nöd, så kommer vi till en punkt där vi inser att det inte går, vi räcker inte till, det blir helt enkelt fel och det blir negativa konsekvenser för mig själv och även min omgivning.

Därför tror jag att det är viktigt att förstå, att jag, eller du, inte skall göra alla goda gärningar som kommer i vår väg, vi skall göra det som Guds ande manar oss till, eller som Jesus sa, bara det han ser fadern göra och detta tror jag är att vandra i de förutberedda gärningar, som vi är skapade till.

Om du lever efter bokstaven, i lydnad till bokstaven, så måste du också fullfölja det bokstaven säger, dvs hjälpa alla som har nöd, men om du vandrar i det förutberedda, så blir det en helt annan sak, för då blir det lydnaden till Gud själv, hans maningar och det är det som är det viktiga!

Att rätt utöva Goda gärningar tror jag är att göra det förutberedda och det är det Gud manar oss att göra, annars hade han ju inte manat oss!

Om man följer bibelordet, att rätt utöva goda gärningar, så leder det till fördömelse eller skuld när du inte gör det ordet säger, men vandrar du som Jesus gjorde, bara det han såg fadern göra, då vandrar du i de förutberedda gärningar som Gud har berett just för dig, då får du en tillfredsställelse, liv och frid.

Jesus sa, min mat är att göra dens vilja som sänt mig, han blev alltså mätt av att göra Guds vilja, så skall det vara för oss också!

Fundering av Björn Jönsson!

Är jag laglös om jag säger att lagen inte gäller, eller att jag är dödad från lagen?

Även om man hänvisar till skriftens ord om att vi är dödade från lagen, lösta från lagen och att lagens inte gäller längre, så finns det vissa människor som säger att man är laglös, att man är villolärare, man hänvisar till ett bibelord där Jesus säger i Matt 7: 22-23 Många skall säga till mig på den dagen: Herre, Herre, har vi inte profeterat med hjälp av ditt namn och med hjälp av ditt namn drivit ut onda andar och med hjälp av ditt namn gjort många kraftgärningar.

Men då skall jag säga dem sanningen: Jag har aldrig känt er. Gå bort från mig ni laglösa!

Jesus använder här ordet laglösa (SFB) i 1917 års översättning står det ogärningsmän, Grekiska grundtextens är det anomia, eller laglös. Gå bort från mig, ni som gör lagöverträdelsen står det ordagrant i grundtexten.

Vad menar Jesus med att de är lagöverträdare, det verkar ju som om de gjort det han sagt att de som tror skall göra.

Jag skall försöka ge lite egna tankar om detta, dvs ingen sanning, utan just egna tankar!

Jesus säger ju först att han aldrig har känt dem, när det gäller att känna, så säger Jesus i Joh 10.4 att fåren följer Jesus för att de känner hans röst. Att känna Jesu röst är som jag ser det likhetstecken med att känna den som talar.

I vers 14 säger Jesus: Jag är den gode herden, och jag känner mina får, och mina får känner mig.

Här ser vi att även fåren känner sin herde, det är alltså ett ömsesidigt kännande, dvs båda känner varandra.

Jesus sa på ett annat ställe, att detta är evigt liv, att de känner dig den ende sanne Guden och den han har sänt Joh 17:3

Den första lagöverträdelsen var alltså att de inte kände Jesus, men frågan är då, var står detta i lagen/torah, för lagöverträdelse måste vara överträdelse av Mose lag. Det enda jag kan tänka är budet att älska Gud och det kan man faktiskt inte göra utan att känna honom.

Men en annan tanke som är värd att fundera på, då utifrån att människan blivit dödad från lagen och att lagens tid har tagit slut, i och med att Jesus kom, så är det kanske inte det budet dessa överträdde.

Jesus sa att lagen och profeterna har haft sin tid till Johannes, därefter predikades evangelium om riket Luk 16:16.

Evangelium är ju en hel lära, som kallas evangeli lära och som framför allt Paulus lägger fram och det är utifrån denna lära som vi kan se varför Jesus kallar dem laglösa.

Jesus sa, på den dagen och det pekar på domens dag, när alla människor skall träda fram inför Gud, så vad var då problemet med dessa lagöverträdare?

Det ena var ju att Jesus inte kände dem, de kunde då naturligtvis inte heller känna Jesus, evangelium handlar ju om en relation där båda känner varandra.

Det andra som jag kan tänka mig, är att de lyfte fram sina gärningar och inte sin kärlek till mästaren, inte heller sa de något om att de trodde på honom, dvs hjärtats tro.

Utifrån detta så är de lagöverträdare utifrån evangelium, skriften säger ju att vi blir frälst av tro, utan gärningar, men dessa framhöll sina gärningar, vilket är laglöshet utifrån NT.

Det tredje är, att sann kärlek till Jesus visar sig i lydnad till vad han säger och det är ju det Jesus säger i Matt 7:21

Inte skall var och en som säger, Herre, Herre till mig komma in i himmelriket, utan den som gör min himmelske Faders vilja!

Enligt min förståelse av dessa lagöverträdare, så gjorde de saker, som i och för sig, var i linje med vad han sagt, men om dessa inte kände Jesus och Jesus inte kände dem, så kan inte Jesus ha sagt till dem att göra dessa gärningar. Det var alltså inte gärningar utifrån tro, utan det var sk egna gärningar och ingen kommer in i riket med egna gärningar, utan det handlar om tro och lydnadsgärningar.

Den viktigaste gärningen är som Jesus själv säger i Joh 6: 28-29 De frågade honom: Vad skall vi göra för att utföra Guds gärningar. Jesus svarade: Detta är Guds gärning, att ni tror på den han sänt! Joh 6:28-29

Detta är alltså Guds vilja, att man tror på den han sänt, Jesu fokus var inte på gärningar, utan på att tro på honom.

Jesus sa på ett annat ställe, Joh 15:14 Ni är mina vänner, om ni gör vad jag befaller er.

För att summera detta, så var troligen dessa lagöverträdare inte lagöverträdare utifrån GTs lag, utan utifrån evangelium, eller Kristi lag.

Dessa fyra faktorer gjorde dem till lagöverträdare. 
1. de kände inte Jesus och Jesus kände inte dem. 
2 De trodde inte på honom. 
3. De framhöll sina egna gärningar, vilket man inte kan komma in i riket på. 
4. De lydde inte Jesu befallnigar, utan körde ett eget race, vilket är otro och synd! 

Utifrån detta, kan man inte kalla dem laglösa, eller villolärare som menar att de pånyttfödda är dödade från lagen, eller att GTs lag inte gäller längre.

Obs, mina funderingar, kom gärna med en kommentar!

Av Björn Jönsson

Är lagens giltighet slut?

Som jag skrev i mitt förra inlägg, så säger Paulus att vi blivit dödade från lagen Rom 7:4.

Det jag skall försöka visa i detta inlägg, är om även lagen är slut, dvs inte längre gällande!

Paulus säger i Rom 10:4 Ty lagen har fått sin ände i Kristus, till rättfärdighet för var och en som tror.

Det grekiska ordet för lagen är ordet nomos, ordet nomos är en av översättningarna från det hebreiska ordet torah. Men det kan även betyda annan form av lag.

Ty lagen har fått sin ände i Kristus, säger Paulus och ordet ände är ett annat ord för slut, eller mål. Lagens mål är kristus, vilket betyder att Kristus är målet. När Jesus då kom, så kan man säga att lagen gick i mål, att lagens lopp tog slut när Jesus kom.

Är detta sant, eller har vi/jag feltolkat Paulus, vi skall se på ett annat bibelord Gal 3:19

Vartill tjänade då lagen? Jo, på det att överträdelserna skulle komma i dagen, blev den efteråt given, för att gälla till dess att "säden" skulle komma, han åt vilken löftet hade blivit givet; och den utgavs genom änglar och överlämnades i en medlares hand. Gal 3:19

Här står det mycket intressanta saker som man inte kan förbise.

Vartill tjänade då lagen? Eller vilket syfte hade då lagen och syftet klargör Paulus med en väldig tydlighet. Syftet var att överträdelserna skulle komma i dagen, eller att synliggöra synden.

En del menar att Paulus pratar om den ceremoniella lagen, eller om offerlagen, men om man läser vad det står, så är det den lag som visar på synden, offerlagen avslöjar inga synder vad jag vet i alla fall.

Sen säger Paulus, att denna lag som skulle avslöja synden, den blev efteråt given och läser man några verser innan, så förstår man att den blev given 430 år efter att Abraham fått löftet om en avkomma.

Men han säger att lagen blev efteråt given, för att gälla till dess säden kom och säden är Jesus. Sen skriver Paulus vidare och förtydligar vilken lag han menar:

den utgavs genom änglar och överlämnades i en medlares hand och vi vet ju vilken lag som gavs på detta sätt, de tio orden/buden.

Lagen skulle alltså gälla tills Jesus kom och gör man då en snabb summering av vad Paulus säger, så säger han, lagen och dess tid tog slut i och med att Jesus kom, för den skulle bara gälla till dess.

Räcker detta för att påvisa att lagen inte gäller längre, ja egentligen gör det, det, men jag skall visa några saker till, som gör att det inte går att missförstå!

I GT står det ofta, detta förbunds ord, dvs ett förbund utan ord, eller föreskrifter är inget förbund.

Det står även ofta att judarna bröt förbundet, men vad jag förstår, så kan man inte bryta ett förbund utan ord, därför menar jag att det var genom lagbrott som de bröt förbundet.

Vad jag vill säga är, lag och förbund är en enhet och judarna höll förbundet genom att hålla lagen.

Om vi då går till Hebr 8:13, så står det så här.

När han säger ett nytt förbund, har han därmed givit till känna att det förra är föråldrat; men det som föråldras och blivit gammalt, det är nära att försvinna. Hebr. 8:13

I Hebreerbrevet 8 pekar författaren och talar om ett nytt förbund, han hänvisar till det Jeremia skriver i Jer 31 Gud säger att han skall lägga lagen i våra sinnen och skriva dem i våra hjärtan.

I och med att Jeremia säger detta, så klargör han därmed att det nuvarande förbundet, med dess ord är på väg att ta slut och att ett nytt är på väg att komma!

Går vi tillbaka i Hebr 8:6 så står det: Men nu har denne fått ett så mycket förnämligare ämbete, som han är medlare för, ett bättre förbund vars ordning vilar på bättre löften.

Hebr 8:6

Här ser vi att det nya och bättre förbundet har en ordning som vilar på bättre löften och de löftena kan vi se i nya testamentet.

I vers 7 står det: Ty om det förra förbundet hade varit utan brist, så skulle väl plats icke hava sökts för ett annat. (förbund)

Även utifrån Hebr 8 menar en del att det bara handlar om den ceremoniella lagen, men det kan det inte vara, för rent logiskt, varför skulle Gud skriva den ceremoniella lagen i våra hjärtan, nej det måste vara hans lagar över lag, eller den lag som avslöjar synd, eller de tio buden.

Utifrån denna lilla utläggning, kan vi förstå, att både det gamla förbundet och dess lagar är slut. Och då förstå vi, att den som tror är dödad från lagen, men även att lagens giltighet har tagit slut, pga att det gamla förbundet har upphört.

Nu är ju Guds lagar skrivna i hjärtat och vad det innebär kanske blir en annat inlägg och bara för att det inte skall uppstå missförstånd, så lägger jag till ett sista bibelord.

2Ti 3:16 All skrift som är ingiven av Gud är ock nyttig till undervisning, till bestraffning, till upprättelse, till fostran i rättfärdighet,  

Av Björn Jönsson

Lagen eller Jesus som utgångspunkt?

Enkelt uttryckt så driver lagen människan till gärningar, då de rätta bibliska gärningarna.

Lagen, dvs allt vad människan skall och allt vad hon inte skall är ju Guds instruktioner till människan och man kan tycka att det borde vara självklart att göra efter dem.

Men frågan är från vilken utgångspunkt vi skall följa den, eller skall vi följa den alls på det sättet GT talar om, dvs leva genom den.

3 Mos 18:5 Ja, I skolen hålla mina stadgar och rätter, ty den människa som gör efter dem skall leva genom dem. Jag är HERREN.

Gal 3:12 Men i lagen beror det inte på tro; tvärtom heter det, den som gör efter dessa stadgar skall leva genom dem.

Här säger både GT och NT att de som följer lagen skall leva genom den, dvs alla stadgar och rätter.

Ordet att leva genom är intressant, för Jesus sa något om detta i Joh 6:57 Såsom Fadern, han som är den levande, har sänt mig och såsom jag lever genom fadern, så skall också den som äter mig, leva genom mig.

Tar vi då Jesu ord i kontrast med Mose ord om att leva genom, så förstår vi att det blivit ett skifte från att man skall leva genom en bokrulles instruktioner, till att leva genom en person.

Om vi då läser Rom 7

Eller vet ni inte, bröder – jag talar till sådana som känner lagen – att lagen råder över människan så länge hon lever.

Så är en gift kvinna genom lagen bunden vid sin man så länge han lever. Men när mannen är död, så är hon fri från den lag som band henne vid mannen.

Därför kallas hon äktenskapsbryterska om hon ger sig åt en annan man, så länge hennes man lever. Men om mannen dör, är hon fri från lagen och inte någon äktenskapsbryterska, om hon blir en annan mans hustru.

Så har också ni, mina bröder, genom Kristi kropp blivit dödade från lagen, så att ni tillhör en annan, honom som har uppstått från det döda, för att vi skall bära frukt åt Gud. Rom 7:1-4

 Här är ett av Paulus starkaste uttryck när det gäller människans förhållande till lagen.

Han beskriver det i en liknelse om äktenskapet, där äktenskapslagen binder kvinnan till mannen. När mannen är död, så är hon fri från lagen som band henne vid mannen, men hon är även fri från mannen, han är ju död och hon kan då inte relatera till honom längre.

Men nu säger Paulus här, att på samma sätt som att mannen är död, så har vi blivit genom Kristi kropp dödade från lagen, för att tillhöra en annan. Paulus menar att vi blivit dödade såsom mannen dött och då kan ju självklart ingen äktenskapslag gälla vidare, bandet mellan mannen och kvinnan är genom döden brutet.

Eftersom vi då blivit dödade, såsom Jesus blev dödad, så är vi inte skyldiga att relatera till det som vi blivit dödade från.

Detta är svårt att acceptera, men inte mindre sant för det. Paulus säger även att vi skall hålla före att vi är döda från synden, vilket innebär samma sak, att vi inte skall relatera till den.

När Paulus säger att vi blivit dödade från lagen för att tillhöra en annan, så menar han ordagrant, att det är Jesus själv vi skall relatera till.

Om vi då går tillbaka till hur de som följde lagen skulle leva:

3 Mos 18:5 Ja, I skolen hålla mina stadgar och rätter, ty den människa som gör efter dem skall leva genom dem. Jag är HERREN.

Så ser vi här, att man skulle leva genom lagens stadgar och rätter. Men nu tillhör vi inte lagen längre utan en annan, Jesus Kristus och då skall vi enligt Jesus leva genom honom.

Det är en omvänd ordning, leva genom lagen, eller leva genom Jesus, lagen finns där, men vi har blivit dödade från den, vi kan inte, eller skall inte relatera till den, utan vi skall enbar relatera till vår nye Herren, Jesus Kristus!

Jesus är livets furste, när vi håller oss till honom, så har vi liv. Om vi går tillbaka till lagen och börjar leva efter den och genom den, så blir det väldigt konstigt, för dels är vi på ett sätt otrogna mot Jesus, men samtidigt så accepterar vi inte att vi blivit dödade från lagen och inte heller att vi är döda från synden. Vi väcker liksom upp något som skall vara dött.

Skall jag inte göra det rätta enligt bibeln då, kanske du undrar? Jo det kan tyckas så, men om vi lever genom Jesus, följer honom så kommer det att bli rätt. Utgångspunkten är Jesu person, för det är ju honom vi tillhör och han kommer att leda dig till rätt lydnad.

Då behöver jag inte läsa bibeln, för bibeln är ju lagen kanske du tänker? Tänker man så, så har man missförstått det hela. Enligt Rom 12 så uppmanar Paulus oss att förnya vårt sinne, dvs att studera, eller läsa Guds ord, ordet vi läser använder Gud till att forma om vårt tänkande, som resulterar i ett annat sätt att leva. Det levande ordet har förvandlande kraft och även om vi inte förstår det, så kommer förändring att ske i våra liv. Låt er förvandlas genom sinnets förnyelse, alltså kommer förvandlingen av att förnya sitt sinne.

Den gamla utgångspunkten var att leva genom en bokrulle, den nya utgångspunkten är att leva genom Jesus.

Av Björn Jönsson

Detta med lagen är intressant, så vi tar lite till!

Denna text har inte jag skrivit, jag vet dock ej vem!

Att vi med Paulus har dött bort från lagen är inte i första hand en subjektiv erfarenhet, utan det är ett objektivt faktum. Det hänger inte på om vårt kött är dött i subjektiv mening som en del vill mena.Vi dog bort från lagen och dess stadgar med Kristus på korset som det heter i t ex följande verser:

Gal 2:19 ”Ty jag för min del har genom lagen dött bort från lagen för att jag ska leva för Gud. Jag är korsfäst med Kristus.”

Rom 7:4 ”Så har också ni, mina bröder, genom Kristi kropp blivit dödade från lagen, så att ni tillhör en annan, honom som har uppstått från de döda, för att vi skall bära frukt åt Gud.”

Kol 2:14 ”och strukit ut det skuldebrev (lagen min komm.) som med sina krav vittnade mot oss. Det har han tagit bort genom att spika fast det på korset.” och i

Ef 2:14,15 ”Ty han är vår frid, han som gjorde de två till ett och rev ner skiljemuren. Detta skedde när han i sitt kött tog bort fiendskapen, lagen med dess bud och stadgar, för att av de båda i sig skapa en enda ny människa och så skapa frid ”

Däremot ska vi leva utifrån detta objektiva faktum att vi är döda med Kristus både från lagen, synden och köttet. Det innebär dock inte att vi blir syndfria eller att köttet inte gör sig påmint, utan det blir en livslång vandring i TRO.

Rom 6:14 ”Synden skall inte vara herre över er, ty ni står inte under lagen utan under nåden”

Rom 4:15 ”Lagen åstadkommer ju vrede. Men där ingen lag finns, där finns inte heller någon överträdelse.”

1 Kor 15:56 ”Dödens udd är synden, och syndens makt kommer av lagen. ”

Rom 6:6-7 ”Vi vet att vår gamla människa har blivit korsfäst med Kristus, för att syndens kropp skall berövas sin makt, så att vi inte längre är slavar under synden. Ty den som är död är friad/rättfärdigad från synd.”

Rom 6:11 ”Så skall också ni se på er själva: ni är döda från synden och lever för Gud i Kristus Jesus.”

Vi ska alltså hålla före, räkna med att vi är döda från lagen och synden utifrån det objektiva faktum att vi blev korsfästa med Kristus och dog med honom. Vi lever nu för Gud och inte för lagen som Paulus säger. Döden med Kristus är även något som tar sig subjektivt uttryck i vår vandring. Detta handlar om livet i Kristus och inte om rättfärdiggörelse. Det är dock även här alltid en vandring i TRO på detta faktum och inte någon prestation. Paulus säger:

Rom 1:17 ”Den rättfärdige ska leva av TRO

För att det skall fungera att kommentera,
måste man först förhandsgranska och sen
skicka kommentaren!

Bj 

Syndens makt kommer av lagen.

Jag är intresserad av konsekvensen i de troendes liv, som dessa ord innebär!

Syndens makt kommer av lagen, Ty utan lag är synden död.

Det som jag tänker, är att så länge jag lever utifrån lag, vilken form det än är, egna uppställda lagar, eller Guds lagar, så är ju allt utanför dessa lagar synd/fel och jag måste hela tiden se till att hålla mig innanför lagens gränser, men synden är då levande i mig, för på något sätt binder lagen mig till synden, så att den får makt över mig och tvingar mig att göra det onda, men om jag inte lever utifrån lagen, då är ju synden död, det finns ju inget som eggar synden i mig, vilket innebär en frihet för anden att leda och verka i mig, så att hans vilja sker!

Jag har själv sett denna konsekvens av lagen i mitt liv, men när jag slopade lagen, då försvann även det som tvingade mig att göra det onda, (dvs syndens makt) så att jag av hjärtat kunde följa anden i mig! Om jag förstår det hela rätt, så måste antingen lagen bort, eller så måste jag dö bort från lagen, för att anden skall kunna få det fulla herraväldet i mig, för så länge det finns en lag, så har ju synden makt över mig, även om jag är pånyttfödd!

Dödens udd är synden, och syndens makt kommer av lagen.

1 Kor 15:56

Men då nu synden fick tillfälle, uppväckte den genom budordet allt slags begärelse i mig. Ty utan lag är synden död. Rom. 7:8

Jag måste ändå säga, att dessa två bibelord är intressanta, tänk att syndens makt kommer av lagen, då måste ju det ju innebära, att utan lag har synden ingen makt, precis som det står, ty utan lag är synden död! Om nu lagen gällde fram till Kristus, kan det då vara så, att vi som tror vi blir ju korsfästa med Kristus och dör med honom, vilket innebär att vi dör bort både från lagen och från synden, vilken då inte har någon makt över den nya skapelsen, Johannes säger ju, att de som är födda av Gud, kan inte synda för Guds säd förblir i henne!

Alltså om vi är en ny skapelse, den gamla skapelsen är död, så bord det ju vara så, eftersom vi är födda in i Guds rike, måste vi relatera till det rikets konungamakt och inte till Jordiska regler som var givna till jordiska människor, Paulus sa att vi skall ha vårt sinne vänt till det som är där ovan och inte till det som tillhör jorden!

Vilka regler finns då för den nya skapelsen, jo låt smörjelsen vi fått undervisa oss, sök det som tillhör anden, sök Guds rike, hålla sig till honom och underordna sig Konungen!

Jesus eller den helige ande är väldigt duktiga på att sätta fingret på rätt sak i rätt tid, vilket inte lagen är/gör, för om vi ställer upp lagens krav vid vår sida så är vi under anklagelse hela tiden, men anden anklagar oss inte, utan han visar på problemet för att också göra någonting åt det, det kan inte lagen! Anden använder naturligtvis ofta skriften som ett redskap för att visa på problemet, men då är det ändå inte lagen som överbevisar mig, utan anden!

Pröva mina ord och ge gärna en kommentar! 

Av Björn Jönsson 

För att det skall fungera att kommentera,
måste man först förhandsgranska och sen
skicka kommentaren!

Är Jesus YHWH?
Några ytterligare tankar kring detta ämne! 

Det finns olika grupperingar som hävdar att Jesus inte är YHWH, utan bara YHWHs sändebud.

En man som skrivit om detta heter Glenn Kärnerup, som jag tycker verkar vara en trevlig, ödmjuk och sympatisk man.

Men hans sågande av Jesu Gudom anser jag som mindre trevlig, Glenn skriver på sin hemsida väldigt systematiskt och ger en bild av att Jesus inte kan vara YHWH själv, utan bara hans sändebud.

I en av han utläggningar som handlar om just sändebudsprincipen, visar han att det i stort var änlar som uppenbarade sig, ex Abraham, men att de uttryckte sig och talade som om de var Gud själv, allt detta är väldigt sant, det har vi ju skriftbevis på.

Men när han då kommer till att Jesus också är ett sändebud, vilket han förvisso är, han är ju utsänd av fadern, men det är ju här det blir skillnad!

Änglarna som Gud sände i Gamla testamentet uppenbarade sig fysiskt, alltså inte i syner, men det förekom ju också. Men ingen av dem var iklädd kropp såsom Jesus var, de uppenbarade sig för människor så att dom såg dem med sina ögon och som om de hade fysisk gestalt.

De flesta av GTs profeter var även dom sända av Gud, dvs Guds sändebud, skillnaden mellan dem och änlarna som talade som om de vore Gud, var att profeterna inte gjorde det.

Glenn skriver typ så här, att det sändebuden säger och gör tillskrivs den som sänt dem, ex ängeln säger, jag är Abrahams, Isaks och Jakobs Gud, dom talar alltså som om de vore Gud, men det är de ju inte, men det de säger och gör tillskrivs Gud, vilket innebär att det i praktiken inte går att skilja dem åt. Därför går det inte att åtskilja Gud och ängeln menar Glenn. 

Glem menar att det var därför som Jesus kunde säga, den som har sett mig har sett fadern, men att Jesus inte var fadern. Joh 14

Vi skall titta lite djupare på vad Jesus faktiskt säger och några andra påståenden han gjorde, för att se om det verkligen är möjligt att Jesus var ett sändebud i den bemärkelsen, att han inte är Gud.

Joh 14:7 Haden ni känt mig, så haden I ock känt min fader, nu kännen I honom och haven sett honom.

Innan dessa ord så hade Jesus sagt, Jag är vägen sanningen och livet, ingen kommer till fadern utom genom mig, dessa ord vilar frälsningen på, vi kan ju inte komma till Gud vid sidan om Jesus.

Dessa ord är sanna och Jesus säger att han är sanningen, men om det nu är så att Jesus talar utifrån Gud själv, det är egentligen Gud som talar, då måste man ifråga sätta om Jesus verkligen talar sanning, för egentligen säger han då, fadern är vägen, fadern är sanningen och fadern är livet.

Så måste det ju bli. 

Frågan blir också i detta, om Jesus alltid talar såsom om det vore Gud själv som talar, fast han inte är Gud, eller om det bara är ibland han gör det?

Om det är så att han alltid gör det, ja då faller ju detta med att Jesus är vägen, det kan han ju inte vara, eftersom det är Gud som talar genom Jesus, då borde det ju vara Gud själv som är vägen, eller hur?

Om nu Jesus säger dessa ord,   Jag är vägen sanningen och livet och verkligen menar att han är det, ja då kommer nästa fråga, när talar han utifrån sig själv och när talar han utifrån fadern?

Vi vet ju utifrån andra bibelord, att Jesus bara sa och gjorde det fadern visat honom. Om då Jesus säger, Jag är vägen sanningen och livet, så måste det ju vara så, eller hur?

När då Jesus säger, Haden ni känt mig, så haden I ock känt min fader, nu kännen I honom och haven sett honom. Så är frågan, är dessa ord utifrån sändebudsprinsipen, eller säger Jesus som det är?

Om Jesus inte säger som det är, så ljuger han och då faller hela frälsningsplanen, så man måste utgå från att Jesus tala sanning.

Frågan som kommer upp i skrivandets stund är, uppfattade lärjungarna Jesus som ett sändebud?

Jag vet inte, men jag ser inget i skriften som pekar på att de uppfatade Jesus som en i raden av sändebud, Jesus var något annat för dem och han visade att han var något annat än ett vanligt sändebud, som Moses eller andra profeter.

I Joh 14:8 sa Fillipos, Herre, låt oss se fadern, så hava vi nog, Jesu svar är lite uppseendeväckande.

Jesus sa, så lång tid har jag varit hos eder och du har inte lärt känna mig, den som har sett mig har sett fadern,

hur kan du då säga, låt oss se fadern.

Jesus säger och förtydligar det han sade innan, Haden ni känt mig, så haden I ock känt min fader, nu kännen I honom och haven sett honom.  

Ordet har i orden den som har sett mig har sett fadern, är starka markeringar på att det inte är någon åtskilnad mellan fadern och sonen. Jesus förtydligar detta ytterligare med att säga, tro mig, jag är i fadern och fadern är i mig, de är alltså en fullkomlig enhet som inte går att särskilja.

Lite längre ner i samma kapitel säger Jesus efter att han har introducerat Anden, Jag skall inte lämna er faderlösa, jag skall komma till er. Detta ord visar att Jesus gör sig själv till fader för dem, men den som skulle komma var ju Anden. När då Jesus säger detta, så visar han även att Fadern, sonen och anden är ett och det samma. För hur kan Jesus komma till dem som fader, fast det är den helige anden som skall komma och ur kan Jesus göra sig till fader, när det bara finns en Gud fader, som är YHWH?

För mig som är en hobbyteolog, så kan jag inte se att Jesus var ett sändebud likt änglar som talar i Guds person, eller likt andra männskliga sändebud, för då anser jag att en del saker faller, då kan ju inte Jesus vara vägen, sanningen och livet, för då måste Gud själv vara det.

Jesus själv uttrycker ju väldigt kraftfult, då utan att först ha talat om att han är Guds härlighets återsken Hebr 1:3 att den som sett honom personligen, alltså inget om att han är Guds återsken, utan sett honom personligen, han har sett fadern.

Nej, Jag tror att Jesus tala sanning hela tiden, känner vi honom så känner vi fadern, det Jesus säger, gör att det inte finns någon åtskilnad mellan dem. Jag och fadern är ett! Detta gör att Jesus är YHWH!

Pröva det jag skriver och komentera gärna!

Björn

Är Jesus YHWH?

Det har diskuterats mycket om detta på olika bloggar och för att få svar på detta, så har vi endast bibelns eget vittnesbörd, från GT där vi kan jämföra med NT för att se vad som är sant!


Sak 12:10 Men över Davuds hus och över Jerusalems invånare skall jag utgjuta en nådens och bönens ande, så att de ser upp till mig och ser vem de har stungit. Och de skall hålla dödsklagan efter honom, såsom man håller dödsklagan efter ende sonen och skola bittert sörja honom, såsom man sörjer sin förstfödde.

Detta säger Gud/YHWH genom profeten Sakarja, men vad säger han, så att de se upp till mig, till vem ser de upp, jo till den som talar, alltså YHWH, eller Gud.
Och se vem de har stungit, NT säger att Jesus blev stucken i sidan, men här säger ordet att det var den de såg upp till som blev stungen, dvs YHWH/Gud!
Detta ord räcker egentligen för att påvisa att Jesus är YHWH vår Gud, men för säkerhets skull, så tar jag några fler bibelverser.

Jes 8:13-14 Nej HERREN Sebaot skall ni hålla helig; honom skall ni frukta och för honom skall ni förskräckas.
Så skall han vara för er något heligt; men för de två Israels hus skall han bli en stötesten och en klippa till fall och för Jerusalems invånare en snara och ett giller.

Här är några få ord i Jesaja som säger att HERREN Sebaot ska bli en stötesten och en klippa till fall. Jämför vi då med verserna nedan, så ser vi att dom säger samma sak om Jesus.


1 Petr 2:7-8 För er, ni som tror, är stenen alltså dyrbar, men för sådana som inte tror har sen sten som byggningsmännen förkastade blivit en hörnsten, som är en stötesten och en klippa till fall. Eftersom de inte hörsamma ordet, stöta de sig; så var det också bestämt om dem.

Nu har vi två skriftvittnen som säger att Jesus är YHWH/Gud, men minst tre vittnen är bättre, så vi tar några till!

Jes 44:6 Så säger HERREN, Israels konung och hans förlossare HERREN Sebaot; Jag är den förste och jag är den siste och mig förutom finns ingen Gud.

Jes 48:12 Hör på mig, du Jakob, du Israel som jag har kallat, jag är det; jag är den förste, jag är också den siste.

Här säger YHWH/Gud, att han är den förste och den siste, men samma sak säger Jesus om sig själv i två verser nedan från Uppenbarelseboken.


Upp 1:17-18 När jag såg honom, föll jag ner för hans fötter såsom hade jag varit död. Men han lade sin högra hand på mig och sade, frukta inte. Jag är den förste och den siste och den levande, jag var död, men se jag lever i evigheternas evigheter och jag har nycklarna till döden och dödsriket.

Upp 2:8 Och skriv till Smyrnas församlings ängel: Så säger den förste och den siste, han som var död och åter har blivit levande.

Nu har vi minst tre vittnen från skriften som klart uttrycker att Jesus är YHWH vår Gud, men vi tar några ställen till.


5 Mos 10:17 Ty HERREN eder Gud, är gudarnas Gud och herrarnas Herre, den store, den väldige och fruktansvärde Guden, som inte har anseende till personen och inte tar mutor.

PS 136:3 Tacken Herranas HERRE, ty hans nåd varar evinnerligen!

Ja som du ser ovan och nedan, så visar det relativt klart vem och vad Jesus är, han är YHWH vår Gud!


Upp 17:14 De skola giva sig i strid med Lammet; men Lammet jämte de kallade och utvalda och trogna som följa det, skall övervinna dem, ty Lammet är herrarnas herre och konungarnas konung.

Upp 19:16 Och på sin mantel, över sin länd, har han detta namn skrivet: konungars konung och herrarnas herre.

Skriften vittnar klart om att Jesus är YHWH/Gud och jag kan naturligtvis skriva ännu mer, ex PS 23 där Gud är herden, men Jesus säger i Joh 10 att han är den gode herden, men jag tycker att detta räcker.


Ge gärna en kommentar!


Bj