Lagen eller Anden?

I min förra bloggpost skrev jag om kött eller Ande, i denna bloggpost skall jag försöka visa på skillnaden mellan lagen och Anden.

En del menar att det inte är någon skillnad och att dessutom skall följa lagen och att om vi följer lagen så vandrar vi efter Anden.

Lagen gavs på pingsten på sinai berg till Moses och folket, Anden föll på pingsten över lärjungarna.

I Jer 31 talar Jerimia om ett nytt förbund…: er 31:31  Se, dagar ska komma, säger Herren, då jag sluter ett nytt förbund med Israels hus och med Juda hus, 

Jer 31:32  inte som förbundet jag slöt med deras fäder den dag då jag tog deras hand och förde dem ut ur Egyptens land – förbundet med mig som de bröt fastän jag var deras rätte herre – säger Herren. 

Jer 31:33  Nej, detta är förbundet som jag efter denna tid ska sluta med Israels hus, säger Herren: Jag ska lägga min lag i deras inre och skriva den i deras hjärtan. Jag ska vara deras Gud, och de ska vara mitt folk. 

Jer 31:34  Då ska de inte mer behöva undervisa varandra, ingen sin broder och säga: "Lär känna Herren!" Alla ska känna mig, från den minste av dem till den störste, säger Herren, för jag ska förlåta deras missgärningar och aldrig mer minnas deras synder. 

Läser vi då ordagrant vad Jer 31:32 säger/  inte som förbundet jag slöt med deras fäder den dag då jag tog deras hand och förde dem ut ur Egyptens land.

INTE SOM FÖRBUNDET JAG SLÖT MED DERAS FÄDER!

Denna lilla del av en rad förändrar allt, det är alltså ett annorlunda förbund, inte likadant eller en förlängning av det gamla förbundet.

Summa av kardemumma är att Gud: Jag ska lägga min lag i deras inre och skriva den i deras hjärtan.

Detta är det nya förbundet, att lagen skall vara skriven i våra hjärtan och lagd i vårt inre.

Lagen som gavs på Sinai berg skrevs på stentavlor, dvs att lagen i det gamla för bundet var en yttre lag som folket skulle följa och göra i allt. Lagbrott straffades ofta med döden.

Lagen som har skrivits i våra hjärtan har en annan uppfyllandenorm enligt Hes 36.

Hes 36:26  Jag ska ge er ett nytt hjärta och låta en ny ande komma in i er. Jag ska ta bort stenhjärtat ur er kropp och ge er ett hjärta av kött. 

Hes 36:27  Jag ska låta min Ande komma in i er och göra så att ni vandrar efter mina stadgar och håller mina lagar och följer dem. 

Den nya uppfyllelsenormen är ett nytt hjärta, en ny ande, Guds Ande skall komma in i oss som skall göra så att vi vandrar efter Guds stadgar, håller hans lagar och följer dem, är det inte härligt? Gud själv genom sin Ande skall göra så att vi gör det som han vill, helt otroligt. Det har med andra ord blivit en förflyttning, dels från stentavlor till hjärtat och en förflyttning från människan omöjliga uppgift att hålla lagen, till att Gud genom sin Ande skall göra så att vi håller den.

Två förflyttningar, från stentavlor till hjärtan och från människans oförmåga till Guds förmåga.

Utifrån dessa bibelställen förstår vi att något revolutionerande har skett, ett skifte som vi kanske inte förstår till fullo.

När Jer 31 talar om ett nytt förbund säger Heb:  Heb 8:8  Men Gud förebrår dem när han säger: Se, dagar ska komma, säger Herren, då jag ska sluta ett nytt förbund med Israels hus och med Juda hus, 

Heb 8:9  inte som det förbund jag slöt med deras fäder den dag jag tog deras hand och förde dem ut ur Egyptens land, för de blev inte kvar i förbundet med mig, så jag brydde mig inte om dem, säger Herren. 

Heb 8:10  Nej, detta är det förbund som jag efter denna tid ska sluta med Israels hus, säger Herren: Jag ska lägga mina lagar i deras sinne och skriva dem i deras hjärtan. Jag ska vara deras Gud, och de ska vara mitt folk. 

Heb 8:11  Då ska ingen mer behöva undervisa sin landsman, ingen sin broder och säga: "Lär känna Herren!" Alla kommer att känna mig, från den minste av dem till den störste, 

Heb 8:12  för jag ska i nåd förlåta deras missgärningar och aldrig mer minnas deras synder. 

Heb 8:13  När han talar om ett nytt förbund, har han därmed förklarat det förra föråldrat. Och det som blir gammalt och föråldrat är på väg att försvinna. 

Hebreerbrevets författare hänvisar till Jer 31, men i vers 13 skriver han något som är viktigt och avgörande.

När han talar om ett nytt förbund, har han därmed förklarat det förra föråldrat. Och det som blir gammalt och föråldrat är på väg att försvinna. 

På väg att försvinna? När Jeremia profeterade om detta så var lagen gällande, men är föråldrad och den skall slutligen försvinna. Lagen skall alltså försvinna, jag vet, många håller inte med, men Jesus själv säger något liknande.

Mat 5:17  I skolen icke mena att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har icke kommit för att upphäva, utan för att fullborda. 

Gud slöt ett förbund med Israels folk och förbundets innehåll var lagen.

Jesus säger att han inte skall upphäva lagen, utan fullborda den.

En del menar att Jesus säger uppfylla, dvs göra allt som lagen kräver av den som står under lagen. Och visst det skulle han också, men den grekiska grundtexten säger fullborda.

Tänker vi då det som står i Heb 8:13 att det gamla förbundet med dess innehåll skall försvinna, så är ju Jesu ord om att fullborda relevant.

Paulus är inne på samma linje i sina brev: Rom 10:4  Ty lagen har fått sin ände i Kristus, till rättfärdighet för var och en som tror. 

Gal 3:19  Vartill tjänade då lagen? Jo, på det att överträdelserna skulle komma i dagen, blev den efteråt given, för att gälla till dess att "säden" skulle komma, han åt vilken löftet hade blivit givet; och den utgavs genom änglar och överlämnades i en medlares hand. 

Säden här är Jesus och om Paulus säger att lagen skulle gälla tills Jesus kom, då borde det ju vara så, eller?

Lagen har bytt plats från stentavlor till hjärtan. Gud skall genom sin Ande göra så att vi håller lagen. Det gamla förbundet med dess lag har avslutats, fullbordats.

Ko 3:6  Gud som också har gjort oss skickliga till att vara tjänare åt ett nytt förbund, ett som icke är bokstav, utan är ande; ty bokstaven dödar, men Anden gör levande. 

Här blir det tydligt att det gamla förbundet var lagens bokstav, men att det nya för bundet inte är bokstav utan Ande.

Om vi går tillbaka till när lagen gavs, den gavs på pingsten på sinai berg. Anden gavs också på pingsten och faktum är att Anden är nya förbundets sigill.

Paulus säger att vi är tjänare åt detta nya förbund som inte är bokstav, utan Ande.

I Romarbrevet sju säger Paulus något liknande.

Sammanfattningsvis säger Paulus, att lagen råder över en människa för så lång tid som hon lever, men i vers 4 säger han, Så haven ock I, mina bröder, genom Kristi kropp blivit dödade från lagen för att tillhöra en annan, nämligen honom som har uppstått från de döda, på det att vi må bära frukt åt Gud. 

Här har vi åter en förflyttning från att ha lagen som herre till att ha Jesus som Herre.

Och i denna vers gör Paulus det klart och tydligt.

Rom 7:6  Men nu äro vi lösta från lagen, i det att vi hava dött från det varunder vi förr höll oss fångna; och så tjäna vi nu i Andens nya väsende, och icke i bokstavens gamla väsende. 

Paulus använder ordet väsende, men eftersom han innan talat om samma sak med ordet förbund, så menar han det samma.

Detta är viktigt att förstå, för antingen skall vi hålla oss till det gamla förbundet som är bokstav, eller till det nya förbundet som är Ande.

Skall vi ledas/styras utifrån av bokstäver som dödar, eller skall vi ledas inifrån av Anden som ger liv?

Jeremia talar om att ett nytt förbund skulle komma, hebreerbrevet bekräftar detta med att säga att det gamla förbundet skulle försvinna.

Jesus säger att han kommit för att fullborda lagen, lagen och förbund är en enhet här.

Paulus säger att Jesus är lagens slut, eller att lagens ände är Kristus.

Paulus säger också att lagen skulle gälla tills Jesus kom.

Som sagts, Paulus är tydlig och tydligare blir det om vårt förhållande till lagen när han säger att vi blivit dödade från lagen, att vi är lösta från lagen. Att vi skall tillhöra honom som uppstod från det döda och bära frukt åt Gud.

Det handlar om vem som är Herre i våra liv, lagen eller Jesus, vem bär vi frukt åt, Lagen, eller åt Gud, vem tjänar vi, lagens bokstav, eller Anden?

Förkastar vi då lagen, nej vi fullbordar den genom att älska vår nästa och att älska är Andens frukt.

Hesekel sa ju Jag skall låta min Ande komma i edert bröst och så göra, att I vandren efter mina stadgar och hållen mina rätter och gören efter dem.

Vi förkastar inte lagen som är skriven i våra hjärtan och den lagen kommer Guds Ande göra så att vi håller den.

Vilken lag står då skriven i våra hjärtan?

Rom 13:8  Varen ingen något skyldiga - utom när det gäller kärlek till varandra; ty den som älskar sin nästa, han har uppfyllt lagen. 

Rom 13:9  De buden: "Du skall icke begå äktenskapsbrott", "Du skall icke dräpa", "Du skall icke stjäla", "Du skall icke hava begärelse" och vilka andra bud som helst, de sammanfattas ju alla i det ordet: "Du skall älska din nästa såsom dig själv." 

Guds lag är alltså att älska sin nästa, det är det enda. Kolla själv här: ty den som älskar sin nästa, han har uppfyllt lagen. och vilka andra bud som helst. Och detta bud gör Guds Ande så att vi uppfyller det!!

Kan man lägga till sabbat, högtider, matregler som fanns i det gamla förbundet till detta enda bud?

Jag menar att vi som är hednakristna inte skall gå in under dessa påbud, de gäller inte oss och egentligen tror jag att de inte gäller Juden heller.

Gör vi det, börjar låta bli viss mat för att det står i lagen, eller börjar fira sabbat och högtider, ja då är det ju inte endast Jesus som är Herre i våra liv, utan den gamle lagen som vi blivit dödade från får då en del av Herraväldet i våra liv, vi bär då inte frukt åt endast Gud utan även åt lagen.

Problemet är att vi går tillbaka till något som Paulus starkt visar att vi inte skall tillhöra och utöver det är Paulus tydlig med att lagen gällde fram tills Jesus skulle komma.
Vi ser alltså utifrån skrifterna GT och NT en tydlig seperation mellan GTs lag och människan och en tydlig förening mellan människan och Kristus! 
Detta är det nya förbundet som är Anden!

Paulus slutkläm i versen nedan är så tydlig att t o m den enfaldige förstår!

Gal 3:10  Ty alla de som låta det bero på laggärningar, de äro under förbannelse. Det är nämligen skrivet: "Förbannad vare var och en som icke förbliver vid allt som är skrivet i lagens bok, och icke gör därefter.

Till sist, frågan är vem vi skall tillhöra, vem vi skall tjäna och vem vi skall bära frukt åt?

Av Björn Jönsson

2019-03-04

Kött eller Ande två vägar!

Köttets sinne är död, Andens sinne är liv och frid.
Vad är köttets sinne? Allt som inte är av Anden.

Det finns bara två sätt att vandra enligt skriften, efter Anden, eller efter köttet. För att förstå skillnaden mellan kött och Ande måste först köttets identitet belysas.

Paulus säger att köttets sinne är död och eftersom Paulus pekar på sinnet så måste det handla om det som utgår från sinnet.

Många menar att kött är de gärningar som Paulus pekar på i Gal 5:19-21  Men köttets gärningar äro uppenbara: de äro otukt, orenhet, lösaktighet, 

avgudadyrkan, trolldom, ovänskap, kiv, avund, vrede, genstridighet, tvedräkt, partisöndring, 

missunnsamhet, mord, dryckenskap, vilt leverne och annat sådant, varom jag säger eder i förväg, såsom jag redan förut har sagt, att de som göra sådant, de skola icke få Guds rike till arvedel. 

Paulus pekar här endast på gärningar och det blir ju lite motsägelsefullt när han på andra ställen pratar om köttets sinne. Sinne är ju tankar, så frågan är om köttslighet har ett bredare perspektiv än vad vi trott?

Vad säger Jesus?

Matt 15:19 Ty från hjärtat komma onda tankar, mord, äktenskapsbrott, otukt, tjuveri, falskt vittnesbörd, hädelse. 

Här likställer Jesus tankar med de gärningar som är köttsliga. Jesus använder ordet hjärtat som utgång för de onda tankarna och då kan man nog likställa hjärta med sinne.

I dessa två verser nedan blir det intressant!

Matt 16:22  Då tog Petrus honom avsides och begynte ivrigt motsäga honom och sade: "Bevare dig Gud, Herre! Ingalunda får detta vederfaras dig.

Matt 16:23 Men han vände sig om och sade till Petrus: "Gå bort, Satan, och stå mig icke i vägen; du är för mig en stötesten, ty dina tankar äro icke Guds tankar, utan människotankar.

Här ser vi att Jesus näpser satan när han förmanar Petrus och det han sedan säger är en springande punkt för att förstå vad köttets sinne är.

Jesus säger ty dina tankar äro icke Guds tankar, utan människotankar.

Inte Guds tankar utan människotankar, hm intressant.

Köttets sinne är alltså människotankar!

Begreppet kött kom först i breven och Jesus har inte benämningen köttsligt sinne, utan använder här hjärta och människotankar.

Petrus mänskliga reaktion på att Jesus skulle bli dödad var dessa ord: Bevare dig Gud, Herre! Ingalunda får detta vederfaras dig.

Dessa ord är ju helt relevanta och mänskliga, för Petrus ville inte att Jesus skulle dö, det var alltså av omsorg till Jesus han uttryckte sig så.

Vi ser då, att goda mänskliga tankar kan vara onda och av djävulen och även hindra Guds plan om de drivs igenom.

I detta fall var det ett köttsligt sinne som talade och inte Guds Ande och det är här jag tror att skiljelinjen dras.

Man kan då utifrån detta säga att alla tankar och dess åtföljande gärningar som står emot Guds vilja är köttsliga, onda, av djävulen och människotankar.

Alla tankar och gärningar som står emot Gud har en inre beskaffenhet nämligen DÖD. Död är i motsats till liv och frid vilket innebär, att när du mister Andens liv och frid så står du mot Gud och hans vilja.

Kan man säga att köttets sinne enbart är det Paulus räknar upp? Nej inte som jag ser det, utan det är långt mer, nämligen alla tankar och gärningar som står emot Guds vilja.

Kan vi inte tänka som vanliga människor? Absolut inte, Paulus talar om att ha kristi sinne.

1Ko 2:16  Ty "vem har lärt känna Herrens sinne, så att han skulle kunna undervisa honom?" Men vi hava Kristi sinne. 

Fil 2:5  Varen så till sinnes som Kristus Jesus var, 

Jag kan skriva hur mycket som helst och dra olika paralleller, men slutresultatet blir det samma, två vägar!

Köttets sinne är död, andens sinne är liv och frid.

Skillnaden är tydlig, död, eller liv och frid.

Andens sinne handlar också om tankar, men dessa tankar har sin källa från anden och signalerar liv och frid. Köttets sinnes källa är från vår syndanatur och kan inte ge annat än död.

Så skulle lagens krav uppfyllas i oss, som vandra icke efter köttet, utan efter Anden. 

Ty de som äro köttsliga, de hava sitt sinne vänt till vad köttet tillhör; men de som äro andliga, de hava sitt sinne vänt till vad Anden tillhör. 

Och köttets sinne är död, medan Andens sinne är liv och frid. 

Köttets sinne är nämligen fiendskap mot Gud, eftersom det icke är Guds lag underdånigt, ej heller kan vara det. 

Men de som äro i ett köttsligt väsende kunna icke behaga Gud. 

I åter ären icke i ett köttsligt väsende, utan i ett andligt, om eljest Guds Ande bor i eder; men den som icke har Kristi Ande, han hör icke honom till. Rom 8:4-9

Rom 8:5 Ty de som äro köttsliga de hava sitt sinne vänt till vad köttet tillhör; men de som äro andliga, de hava sitt sinne vänt till vad Anden tillhör.

Detta ord visar att vi kan välja vad vi har vårt sinne vänt till, köttet, eller Anden.

Signum för det nya förbundets vandring är Anden, Paulus säger om vilka som är Guds barn.

Rom 8:14  Ty alla de som drivas av Guds Ande, de äro Guds barn. 

Rom 8:9  I åter ären icke i ett köttsligt väsende, utan i ett andligt, om eljest Guds Ande bor i eder; men den som icke har Kristi Ande, han hör icke honom till. 

Rom 8:4  Så skulle lagens krav uppfyllas i oss, som vandra icke efter köttet, utan efter Anden. 

Kännetecknet på ett Guds barn är att vi har kristi Ande som är Guds Ande och att vi vandrar efter Anden.

Gal 3:3  Ären I så oförståndiga? I, som haven begynt i Anden, viljen I nu sluta i köttet? 

Gal 3:5  Alltså, att han som förlänade eder Anden och utförde kraftgärningar bland eder gjorde detta, kom det sig av laggärningar eller därav att I lyssnaden i tro, 

Paulus går hårt åt galaterna och går så långt i sin förmaning där han menar att det är kött att göra lagens gärningar, eller laggärningar som han utrycker det.

För Paulus finns det bara ett sätt och det är Anden, allt annat är kött, att omskära sig, hålla högtider och sabbater, att hålla GTs matregler, allt detta är kött och laggärningar.

Varför hamnar en del människor i detta med laggärningar som Paulus kallar köttet? Jo för att vi människor vill liksom klara av vår rättfärdighet själva. Vi litar helt enkelt inte på Gud, att han har förklarat oss rättfärdiga, att Jesu offer som var ett offer en gång för alla, inte är tillräckligt, därför försöker vi göra rätt för att få rätt ställning inför Gud.

Plötsligt handlar det om mina gärningar för att vara rätt och inte om Guds gärning där han gjorde oss rätt genom Jesu försoningsverk.

Rom 10:2  Ty det vittnesbördet giver jag dem, att de nitälska för Gud. Dock göra de detta icke med rätt insikt. 

Rom 10:3  De förstå nämligen icke rättfärdigheten från Gud, utan söka att komma åstad en sin egen rättfärdighet och hava icke givit sig under rättfärdigheten från Gud. 

Rom 10:4  Ty lagen har fått sin ände i Kristus, till rättfärdighet för var och en som tror. 

Att leva i köttet är bla att leva efter lagens krav för att uppnå en egen rättfärdighet.

Paulus säger om en sådan rättfärdighet: Rom 10:5  Moses skriver ju om den rättfärdighet som kommer av lagen, att den människa som övar sådan rättfärdighet skall leva genom den.

Den människa som vill uppnå en egen rättfärdighet måste alltså leva genom lagen och då hela lagen.

Gal 3:12  Men i lagen beror det icke på tro; tvärtom heter det: "Den som gör efter dessa stadgar skall leva genom dem.

Paulus är tydlig, skall du leva genom lagen behöver du ingen tro och hårddrar man det så behöver man inte Gud heller, det är bara att ge gärnet och all egen kraft för att hålla alla bud och stadgar.

Rom 3:21  Men nu har, utan lag, en rättfärdighet från Gud blivit uppenbarad, en som lagen och profeterna vittna om,

Rom 3:22  en rättfärdighet från Gud genom tro på Jesus Kristus, för alla dem som tro. Ty här är ingen åtskillnad.

Och om jag förstår Paulus rätt, menar han att vi blir rättfärdiga utan lag genom tron på Jesus och att vi efter att vi blivit rättfärdiggjorda skall fortsätta leva utan laggärningar. Men börjar vi leva efter laggärningar går vi in i ett köttsligt liv.

Paulus visar med all tydlighet konsekvensen av laggärningar i:

Gal 3:10  Ty alla de som låta det bero på laggärningar, de äro under förbannelse. Det är nämligen skrivet: "Förbannad vare var och en som icke förbliver vid allt som är skrivet i lagens bok, och icke gör därefter.

Och som jag redan skrivit, skall man hålla sig till gärningar som lagen påbjuder, så måste man förbli vid allt som är skrivet i lagens bok.

Kött är att vandra i laggärningar, människotankar och allt annat jag skrivit om detta.

Ande är att vandra i tro efter det som Anden manar och talar till oss.

Av Björn Jönsson 2019-02-25

Vi svenskar blir så lurade angående KLIMATET!

Kolla denna länk så förstår ni!

https://www.youtube.com/watch?v=h2SeZiKjzYk

Vad är synd för oss kristna??

Det första man måste förstå, är att allt man gör innan man är född på nytt är synd, jo det kan verka konstigt, men det beror på att utgångsläget är fel.

Utgångsläget är utifrån människans syndanatur vilket innebär att vi gör/gjorde, det vi gjorde utifrån synden i våra liv, vilket i sin tur innebär att det inte kan vara några rättfärdighetsgärningar då det är synden som råder i våra liv.

Om vi är rättfärdiggjorda så är grunden i det vi gör utifrån rättfärdighet. Tyvärr är det så att vår gamla människa, vår syndanatur sticker upp sitt fula tryne och vilseför oss. Men Guds tanke är att vi helt och fullt skall leva och göra efter vår nya natur som är rättfärdighet.

Allt handlar om två vägar, Andens väg som är rättfärdighetens väg, eller köttets väg som är vår gamla naturs väg, eller syndens väg.

Många vill gärna ha en syndakatalog så att man skall veta vad som är rätt eller fel och visst kan man skriva en sådan katalog men då blir det fel.

I det gamla förbundet var lagens bud just en sådan katalog, du skall, du skall inte osv, men i nya förbundet handlar det inte om att leva efter ett budstaket, utan Gud har tänkt att vi skall vandra efter hans Ande. När vi vandrar efter Guds Ande uppfyller vi alla lagbud som finns, samtidigt vandrar vi i tro och i rättfärdighet.

Paulus säger ju att om vi älskar vår nästa så uppfyller vi lagen och han säger också, om vi drivs, vandrar, förs fram av Anden så står vi inte under lagen.

Gal_5:14  Ty hela lagens uppfyllelse ligger i ett enda budord, nämligen detta: "Du skall älska din nästa såsom dig själv.

Gal_5:18  Men om I drivens av ande, så stån I icke under lagen.

Dessa två saker hör ihop, älska din nästa och vandra, eller drivas av Anden. Om du inte älskar så drivs du inte av Anden, men om du drivs av Anden så älskar du. Man kan alltså inte utesluta det ena för det andra.

Rom_8:4  Så skulle lagens krav uppfyllas i oss, som vandra icke efter köttet, utan efter Anden.

Paulus säger här att lagens krav uppfylls i oss när vi vandrar efter Anden.

Om Paulus hade sagt, för att uppfylla lagen måste du vandra efter Anden, det blir med andra ord en lag för att uppfylla lagen, men nu säger han inte så utan att lagens krav uppfylls som ett resultat av att vi vandrar efter Anden, väldigt stor skillnad.

Vad är då synd för oss kristna?

Jo, det är rätt så enkelt, allt som inte sker av tro är synd!

Då kanske någon undra hur det kan vara synd om det man gör inte sker av tro?

Det är också rätt så enkelt, för Anden och tro är lika sammankopplade som kärlek och Anden.

Anden ger inte tro till det som är mot lagen, ex stjäla, eller att ljuga, eller vad som helst av de 10 buden. Anden ger dig inte hat och Anden ger inte heller tro till att hata.

Eftersom tron kommer av hörandet av det Anden säger så kan aldrig Ande ge tro till något som är emot Guds vilja.

Vad är då tro?

Tro är alltid något du förstått och som Guds Ande talat till dig om. Jag tar ett exempel, Anden talar till dig på olika sätt om att du skall åka på en kristen konferens, efter ett tag förstår du att det är Gud som talar och bejakar det. När du beslutar dig för att handla på det du hört, dvs lyda så sätter du tron i verksamhet. Tron kom av att du hörde och förstod att det var Gud som talade, lydnad är att handla i enlighet med det man hört.

Guds Ande ger aldrig tro för något som är emot hans vilja och därför kan man säga att allt som inte sker av tro är synd.

Synd är att gå utanför Guds gränser, säger Gud nej till något och jag ändå gör det han säger nej till, så handlar jag i otro och olydnad vilket är synd.

Guds gränser är inte ett uppställt budstaket där vi skall pränta in i vår hjärna om vad som är rätt och fel. Guds gränser är efter Anden, han sätter gränserna efter vad som är Guds vilja och det är därför Paulus säger:

2Ko_3:6  som också har gjort oss skickliga till att vara tjänare åt ett nytt förbund, ett som icke är bokstav, utan är ande; ty bokstaven dödar, men Anden gör levande.

Paulus säger också att vi blivit dödade från lagen vilket i praktiken innebär att vi inte skall förhålla oss till lagen.

Rom_7:4  Så haven ock I, mina bröder, genom Kristi kropp blivit dödade från lagen för att tillhöra en annan, nämligen honom som har uppstått från de döda, på det att vi må bära frukt åt Gud.

Många vill gärna ha kvar lagen som en syndakatalog, eller ett staket som talar om för oss vad vi får och inte får göra, men faktum är att detta är Guds Andes uppgift och det blir fel om vi använder lagen för att om möjligt kunna skydda oss från att synda.

Vi tillhör alltså Jesus för att vi skall bära frukt åt Gud, vi tillhör inte lagen och skall således inte heller bära frukt åt den.

Skriften vittnar tydligt att lagen inte är upphävd, utan fullbordad, det finns till och med bibelord på att vi skall driva ut lagen. Om lagen och dess syfte är fullbordad, varför vill vi så gärna relatera till den?

Gal 4:21  Sägen mig, I som viljen stå under lagen: haven I icke hört vad lagen säger? 

Gal 4:22  Det är ju skrivet att Abraham fick två söner, en med sin tjänstekvinna, och en med sin fria hustru. 

Gal 4:23  Men tjänstekvinnans son är född efter köttet, då däremot den fria hustruns son är född i kraft av löftet. 

Gal 4:24  Dessa ord hava en djupare mening; ty de båda kvinnorna beteckna två förbund. Av dessa kommer det ena från berget Sina och föder sina barn till träldom, och detta har sin förebild i Agar. 

Gal 4:25  Berget Sina kallas nämligen i Arabien för Agar och svarar emot det nuvarande Jerusalem, ty detta lever med sina barn i träldom. 

Gal 4:26  Men det Jerusalem som är därovan, det är fritt, och det är vår moder. 

Gal 4:27  Så är ju skrivet: "Jubla, du ofruktsamma, du som icke föder barn; brist ut och ropa, du som icke bliver moder, Ty den ensamma skall hava många barn, flera än den som har man." 

Gal 4:28  Och I, mina bröder, ären löftets barn, likasom Isak var. 

Gal 4:29  Men likasom förr i tiden den son som var född efter köttet förföljde den som var född efter Anden, så är det ock nu. 

Gal 4:30  Dock, vad säger skriften? "Driv ut tjänstekvinnan och hennes son; ty tjänstekvinnans son skall förvisso icke ärva med den fria hustruns son." 

Gal 4:31  Alltså, mina bröder, vi äro icke barn av en tjänstekvinna, utan av den fria hustrun. 

Detta bibelsammanhang visar tydligt att lagen leder till träldom och att den skall drivas ut!

Om nu Paulus ifrågasätter de som vill stå under lagen och säger att lagen leder till träldom och att lagen skall drivas ut, ja till och med att det gamla förbundet leder till träldom och skall drivas ut. Varför skall vi pånyttfödda då befatta oss med den??

Jo det kan handla om att den som vill göra lagen gällande idag, inte litar på att Gud själv kan föra sina barn till den lydnad han vill ha. Man litar mer på att bokstaven skall få den troende att hålla sig ifrån synd, men det är helt obibliskt.

Lagen gavs på Sinai berg på pingsten, Anden gavs på pingsten, detta innebär ett skifte från lagen till Anden.

I GT skulle lagen inskärpas i barnen för att de skulle följa den, i NT är det inte så att alla skriftens påbud skall inskärpas i oss, utan att Jesus skall ta gestalt i oss, Anden fylla oss och leda oss till hela sanningen.

Synd för oss kristna är alltså alltid att inte göra det tron säger vilket är detsamma som olydnad. Om vi börja fokusera på lagens krav har vi per automatik bytt förbund och egentligen lämnat Jesus.

Här är det viktigt att förstå att det inte går att ha Jesus som Herre och samtidigt lagen som ledsagare, vi måste välja vilken herre vi vill stå under, Jesus eller lagen.

För att det inte skall bli några missförstånd avslutar jag med ett bibelord!

2Ti_3:16  All skrift som är ingiven av Gud är ock nyttig till undervisning, till bestraffning, till upprättelse, till fostran i rättfärdighet.

Av Björn Jönsson

2018-06-19

Den äktenskapliga vandringen

Jag skrev för några år sedan om att det inte finns några äktenskapsproblem.

Jag skall nu skriva om äktenskapsproblem och varför de uppstår.

Skriften säger att vi skall underordna oss Gud och den säger även att vi skall underordna oss varandra.

Efe 5:21  Underordnen eder varandra i Kristi fruktan. 

Men skriften säger också att hustrun skall underordna sig sin man.

Efe 5:22  I hustrur, underordnen eder edra män, såsom I underordnen eder Herren

Vad betyder underordna? Synonymer på underordna är:

ge (någon eller något) lägre rang eller betydelse; ställa under någons chefskap.

Den grekiska grundtexten säger att vara den lydig som jag underordnar mig.

Dom här tre formerna av underordnande är avgörande för ett fungerande äktenskap.

1.     Underordna er Gud.

2.     Underordna er varandra.

3.     Hustrun underordnar sig mannen.

Dessa tre är en Guds ordning, eller Guds ordningar i äktenskapet som skapar ordning, frid och harmoni.

Att inte underordna sig Gud för hans vilja skapar stora problem, dels är det ett aktivt uppror som Gud i allra högsta grad ogillar. Dels är man på avvägar och dels är man inte i kristus. Problemen består i en inre disharmoni, dvs ofrid, man går på fel väg och gör fel saker och allt detta är synd som ofta resulterar i onödigt lidande.

Samma sak är det om inte det äkta paret underordnar sig varandra fast då blir resultatet bråk, splittring, förakt, attityder, tyckande, självhävdelse där man menar sig vara bättre än den andre och även allt detta är synd. Det blir liksom synd på synd.

Om hustrun inte vill underordna sig, utan vill styra och ställa så ställer hon sig själv i en position som hon inte skall ha, den ledarrollen är mannens och skapar samma saker som ovan nämnda, fast bara om mannen vill leda, men hustrun tar över.

Om Gud har en ordning som egentligen kan kallas ram för äktenskap, så är det alltid synd att inte hålla sig innanför ramen.

Om mannen inte vill ta sitt ledaransvar utan tycker att det är bekvämt att låta hustrun dominera och styra, ja då blir resultatet detsamma.

Och i och med att man är utanför ramen Gud gjort för vår skull, så är man inte i frid med Gud och det är denna inre disharmoni som resulterar i allt det andra.

Grundsynden är uppror och olydnad som ger ofriden, men ofriden skapar bråk, splittring, förakt, attityder, tyckande, självhävdelse där man menar sig vara bättre än den andre, osv.

Efe 5:25  I män, älsken edra hustrur, såsom Kristus har älskat församlingen och utgivit sig själv för henne 

Att älska, vad är det? Vi tänker ofta att kärlek har med känslor att göra och att vår kärlek till hustrun är något sockersött som inte har några gränser.

Men Jesu kärlek är inte sådan till församlingen, utan Jesus vill ha herradömet och han vill att hans gränser skall gälla. Tyvärr verkar det inte så i dagens församlingar, utan Jesus är satt på undantag och får möjligen komma med på nåder.

Jesus vill vara Herre vilket betyder att vara den som sätter dagordningen, dvs den som bestämmer.

Efe 5:26  till att helga henne, genom att rena henne medelst vattnets bad, i kraft av ordet. 

Efe 5:27  Ty så ville han själv ställa fram församlingen inför sig i härlighet, utan fläck och skrynka och annat sådant; fastmer skulle hon vara helig och ostrafflig. 

Efe 5:28  På samma sätt äro männen pliktiga att älska sina hustrur, då dessa ju äro deras egna kroppar; den som älskar sin hustru, han älskar sig själv. 

Efe 5:29  Ingen har någonsin hatat sitt eget kött; i stället när och omhuldar man det, såsom Kristus gör med församlingen, 

Orden här är ju övertydliga, männen skall vara del i kvinnans helgelse, rening och fostran och precis som Jesus skall männen nära och omhulda sina hustrur.

En man som tar sitt kall och ledaransvar utifrån kött, skall inse att kött är lika mycket synd som att vara utanför Guds gränser. Det Paulus menar är att mannens rådande skall ske utifrån Kristus, eller i Anden.

 Amo 3:3  Vandrar två tillsammans utan att de kommit överens?

Att underordna sig varandra är att lyssna till varandra och komma överens om vad som skall göras. Man kan säga som det står i Apg 15:28  Den helige Ande och vi hava nämligen beslutit.

Och det är så jag tror vandringen tillsammans skall vara, ingen fattar beslut själv, utan man kommer överens om utifrån det man förstår är av Gud. Vandrar man så, så försvinner troligen alla problem i äktenskapet.

Mannens plats är att leda och råda utifrån Guds Ande i äktenskapet, men han gör det som en enhet med hustrun. Mannen kan inte köra sitt eget race, för då går han utanför Guds uppställda gränser och syndar.

Det jag skrev för några år sedan om att det inte finns några äktenskapsproblem, är ju med största tydlighet sant, det är ju ett syndaproblem.

Syndaproblemet är att den ena synden leder till den andra synden.

Har vi inte underordnat oss Gud, vilket är synd som leder till egna vägar som också är synd.

Har man inte underordnat sig Gud blir det svårt att underordna sig varandra, vilket också är synd. Om man inte har underordnat sig Gud och varandra, leder det ofrånkomligt till köttslighet med allt vad det innebär. Kiv, split, förakt, agg, Oförlåtelse, hårdhet, missunnsamhet, självhävdelse, ja listan kan göras lång och alla dessa saker är synd.

Om man inte har underordnat sig Gud och varandra, så kan inte heller hustrun underordna sig sin man, vilket också är synd. Det kommer in kött och någon måste ta herraväldet vilket blir utifrån köttet. Man härskar utifrån kontroll, manipulation och dominans och ofta blir härskandet genom hot.

Därför är lösningen för alla äktenskap att omvända sig, underordna sig Gud och varandra och att hustrun underordnar sig sin man.

När man inordnar sig Guds ordningar, lyssnar till vad Gud vill, gör det han vill, så vandrar man på hans väg och där finns liv, frid och harmoni.

Det är utifrån detta förändringen i äktenskapet kommer, det blir säkert inte lätt och tar säkert tid, men med tiden kommer allt att falla på plats.

2018-05-23

Av Björn