Sabbatsfirandets varande, eller icke varande?

Det pågår med jämna mellanrum diskussioner på olika bloggar om huruvida kristna skall fira sabbat, eller inte.

En del säger att vi inte är tvungen, men att man får göra det och en del säger, att det är ett av de tio buden och skall då hållas.

Några kristna har upptäckt och börjat fira sabbaten, med som de uttrycker det, stora välsignelser.

Även jag skall skriva om detta, fast från ett, eller flera andra håll!

I dagsläget tror jag inte på sabbatsfirande, alltså inte på det gammaltestamentliga vis som man förespråkar, men jag tror människan behöver minst en dags vila i veckan.

Vi vet att Jesus firade sabbat och vi vet att apostlarna gjorde det, men om vi läser Moseböckerna, eller i GT, så ser vi att det finns flera regler för sabbaten och att de som inte höll sabbaten straffades med döden.

Vi ser också att lagens alla bud och stadgar lästes upp rätt så ofta och i lagens bud ingick sabbaten.

Vi vet också att förbundets ord, de tio buden som gavs till Moses vid Sinai berg innehöll sabbatsbudet, så egentligen borde det vara klart här, man skall fira sabbat!

Men det finns en annan sida som vi lätt missar, nämligen att lagens tid är slut.

Skall vi inte hålla buden, jo de som är skrivna i hjärtat och vilka är det?

Jag menar att det är morallagen, för i kärleksbudet som Paulus nämner i Rom_13:9 

De buden: "Du skall icke begå äktenskapsbrott", "Du skall icke dräpa", "Du skall icke stjäla", "Du skall icke hava begärelse" och vilka andra bud som helst, de sammanfattas ju alla i det ordet: "Du skall älska din nästa såsom dig själv."

-    Jesus själv säger ju till den rike mannen vilka bud han skall hålla:

Mat 19:16  Då trädde en man fram till honom och sade: "Mästare, vad gott skall jag göra för att få evigt liv?"

Mat 19:17  Han sade till honom: "Varför frågar du mig om vad som är gott? En finnes som är god. Men vill du ingå i livet, så håll buden."

Mat 19:18  Han frågade: "Vilka?" Jesus svarade: "'Du skall icke dräpa', 'Du skall icke begå äktenskapsbrott', 'Du skall icke stjäla', 'Du skall icke bära falskt vittnesbörd',

Mat 19:19  'Hedra din fader och din moder' och 'Du skall älska din nästa såsom dig själv.'"

Som vi ser så nämner inte Jesus något om sabbatsfirande, utan han nämner de bud som gäller för att ingå i livet. Och dessa bud är vad jag förstår morallagen, som är skriven i våra hjärtan.

Men som jag skrivit förut, så är det gamla förbundet med dess lag slut, vi tjänar i ett nytt förbund som inte är bokstav, utan Ande.

Gal 3:19 säger klart att lagen skulle gälla tills Jesus kom och Hebr. 8 visar att det gamla förbundet är slut.

Det är utifrån detta som vi måste fråga oss om kristna skall fira sabbat?

Jesus kom ju inte för att upprätta det gamla förbundet med allt vad det innehöll, nej han kom bla för att instifta ett nytt, eller Kainos (Grek grundtext) som betyder ”NYTT” men det betyder inte ”NYTT” som om det inte har existerat förut. Utan man skulle kunna säga att KAINOS betyder ”KVALITATIVT NYTT” Därför ligger det upprättelse från något till det bättre i ordet ligger en förnyelse eller renovering till det bättre. (Ohlins Hemsida)

Alltså är det gamla förbundet så renoverat att det är kvalitativt nytt, det nya är alltså bättre än det gamla.

I det nya förbundet är det inte skriften på stentavlor man följer, utan Anden, men enligt Hes 36:27 och Jer 31 så står det att Gud skall skriva lagen i våra hjärtan och lägga dem i våra sinnen.

Eftersom Hes 36:27 säger: Jag skall låta min Ande komma i edert bröst och så göra, att I vandren efter mina stadgar och hållen mina rätter och gören efter dem.

Utifrån Jer 31 och Hes 36 så tänker jag så här. Lagen läggs i mitt hjärta, anden gör att jag följer den, men det är här frågan kommer, vilken lag?

Som jag skrev lite längre upp, så menar jag att det är morallagen, för grundläggande så är det den som vi följer, den är liksom lite naturlig för oss jag vill ju inte döda, stjäla, begå äktenskapsbrott, osv.

Men är sabbatsbudet inskrivet i våra hjärtan? Inte i mitt hjärta och skulle jag blivit felunderrättad, så borde väl anden i så fall mana mig rejält så att jag höll även sabbatsbudet?

Det är väldigt provocerande att säga att lagen har upphört, men det är det som är sanningen, den har både upphört och den som tror på Jesus har blivit dödade från den.

Den är alltså borta från två håll, eftersom vi är dödade från den och att den skulle gälla fram till Kristus och Kristus har ju kommit, så då måste lagens tid vara slut.

Eftersom nu lagen och dess tid är slut, så följer vi ju naturligt vis inte lagen, inte på det sättet och inte efter de förutsättningarna som var i det gamla förbundet. Nej, enligt NT så följer vi anden och Kristi lag, som är kärlekens lag, då uppfyller vi all lag enligt skriften.

Om nu inte sabbatsbudet finns i våra hjärtan, skall vi då ändå gå tillbaka till det bud om sabbaten, som var inristat på stentavlor? Nej, det anser inte jag, varför?

Jo, för sabbaten var ett tecken mellan Gud och Israel och ett medel till att avskilja Israel:

2Mo_31:13  Tala du till Israels barn och säg: Mina sabbater skolen I hålla, ty de äro ett tecken mellan mig och eder, från släkte till släkte, för att I skolen veta att jag är HERREN, som helgar eder.

Det var alltså ett tecken mellan Gud och Israel, varför? Jo för att Israel skulle veta att det är Gud som helgar/avskiljer dem.

Men faktum är, att vi är helgade idag på andra premisser:

Heb_10:10  Och i kraft av denna "vilja" hava vi blivit helgade, därigenom att Jesu Kristi "kropp" en gång för alla har blivit offrad.

Utifrån detta ordet så är vi helgade/avskilda pga att Jesu Kristi kropp en gång för alla blivit offrad.

Så när vi blir födda på nytt, så blir vi avskilda, vi tillhör inte världen längre och inte ens oss själva, utan vi tillhör Gud

Sabbaten var även en påminnelse om:

5Mo 5:15  Du skall komma ihåg att du själv har varit träl i Egyptens land, och att HERREN, din Gud, har fört dig ut därifrån med stark hand och uträckt arm; därför har HERREN, din Gud bjudit dig att hålla sabbatsdagen.

I det nya förbundet har vi inte blivit förda ut ur Egypten, utan vi har blivit frälsta från synden och födda på nytt. Det är något helt annat än att blivit förd ut ur Egypten.

Sabbaten är inget tecken för nytestamentlig tro lika lite som omskärelse är det, omskärelsen var ju också ett tecken, förbundstecken som skulle gälla från släkte till släkte.

Både sabbaten och omskärelsen skulle gälla från släkte till släkte, men om omskärelsen har upphört, så borde även sabbaten ha upphört som ett tecken och en påminnelse!

Istället har vi fått anden som ett insegel som är ungefär detsamma som tecken.

Den som inte har Kristi ande hör honom inte till!

Rom_8:9  I åter ären icke i ett köttsligt väsende, utan i ett andligt, om eljest Guds Ande bor i eder; men den som icke har Kristi Ande, han hör icke honom till.

Anden är alltså ett tecken, eller sigill på tillhörighet, inte sabbat eller omskärelse!

Det finns alltså flera saker i NT som pekar på att sabbatsbudet har upphört, så utifrån NTs undervisning finns det ingen grund för att vi som är på nyttfödda skall fira sabbat.

Omskärelsen skulle gälla som förbundstecken släkte efter släkte, sabbaten skulle gälla från släkte till släkte, ja det finns fler saker som skulle gälla från släkte till släkte.

Men om alla de andra sakerna har upphört, kan man då säga att endast sabbaten står kvar och gäller? Nej jag anser inte det och det är utifrån ovan nämnda anledningar!

Om sabbatsbudet gäller, då måste man vara konsekvent i detta, för då gäller även straffen vid sabbatsbrott, vilket var döden.

Gud avskilde den sjunde dagen, han vilade från sina verk och Hebr 3:7 – 4:16 talar om detta som jag kallar nytestamentlig sabbatsvila, men det blir i nästa inlägg!

Björn