Lagen om rena och orena djur.
Jag har i
två inlägg skrivit om Kött och Ande två vägar och Lagen och Anden.
Jag har
ett syfte med det, dels är det lydnad till Guds Ande, då jag upplever att han
manat mig till att skriva. Men även att skriva för att jag konfronterat och
konfronterats när det gäller lagen och dess giltighet. Denna konfrontation har
lett till att jag utifrån Guds Ande bör klarlägga dessa saker, om inte för
andras skull.
Allt var mycket gott!
När Gud
skapat färdigt allt såg han att det var mycket gott!
Nu står
det ju inte att det var fullkomligt, men om det var mycket gott, så tänker jag
per automatik att det inte kan finnas något som är orent.
Det står
inget i Moseböckerna om rena och orena djur förrän de skulle gå in i arken. 1
Mos 7.
1Mo
7:2 Av alla rena fyrfotadjur skall du taga till dig sju par, hanne
och hona, men av sådana fyrfotadjur som icke äro rena ett par, hanne och hona.
I
skapelseberättelsen står det inget om att Gud skapade orena djur, så troligen
började Guds avskiljning av vissa djur då de skulle gå in i Arken och som
senare skulle gälla såsom orena för Israels folk.
När Noa
klivit ur arken sa Gud:
1Mo 9:3 Allt som rör sig
och har liv skolen I hava till föda; såsom jag har givit eder gröna örter, så
giver jag eder allt detta.
1Mo 9:4 Kött som har i sig
sin själ, det är sitt blod, skolen I dock icke äta.
Ett nytt bud
Noa fick ett nytt bud som för visso inte
förkastade det förra om att äta det som växer på marken.
Om 1917 års översättning stämmer med grundtexten
så fanns det inget förbud på att äta orena djur, enda budet var att de inte
skulle äta djur med sitt blod kvar. Det var alltså grönt ljus att äta allt,
bara det inte hade blod i sig.
Nya bud om mat
Det är
inte förrän i 3 Mos 11 som Gud börjar tala om vilka djur som de fick äta och
vilka de inte fick äta.
Och här
är det lätt att misstolka det skriften faktiskt säger.
Många är
osäkra på hur de skall förhålla sig till Guds matlagar och har svårt att se vad
skriften faktiskt säger om vilka av dessa lagar som gäller.
Vi tar
första bibelversen.
3Mo 11:2 Talen till Israels
barn och sägen: Dessa äro de djur som I fån äta bland alla fyrfotadjur på
jorden:
Jag är en bibelordsklyvare och jag älskar dom här små
nyanserna som man så lätt missar.
I denna vers står det: Dessa äro de djur som I
fån äta bland alla fyrfotadjur på jorden.
Tala till Israels barn!
Som ni får äta!
Frågan är vem budet riktar sig till? Och här
gäller det Israels folk, eller barn som det står. Hade det stått, dessa är de
djur människan får äta så hade det gällt alla människor, men nu står det inte
så, därför är budet riktat till Israels folk och inga andra.
Vi tar nästa verser.
3Mo 11:4 Men dessa skolen I
icke äta av de idisslande djuren och av dem som hava klövar: kamelen, ty han
idisslar väl, men har icke klövar, han skall gälla för eder såsom oren;
klippdassen, ty han idisslar väl
3Mo 11:5 men har icke
klövar, han skall gälla för eder såsom oren; haren, ty han idisslar väl,
3Mo 11:6 men har icke
klövar, han skall gälla för eder såsom oren; svinet,
3Mo 11:7 ty det har väl
klövar och har dem helkluvna, men det idisslar icke, det skall gälla för eder
såsom orent.
3Mo 11:8
Av dessa djurs kött skolen I icke äta, ej heller skolen I komma vid deras döda
kroppar; de skola gälla för eder såsom orena.
Gälla för eder såsom orena
Fem
gånger står det gälla för eder såsom orena och det är intressanta ord.
Gälla
och såsom vad betyder det?
Svenska synonymer på gälla är: vara giltig, vara
i kraft, råda; vara
värd, motsvara
Jag tror inte
att Gud menar något annat för då hade han sagt på ett annat sätt. Och
utgångspunkten måste alltid var begynnelsen där allting var mycket gott.
Nästa
ord är såsom och såsom är ju inte detsamma som att något är!
Gud säger att dessa djur skall vara giltig, vara
i kraft, råda; vara
värd, motsvara
Gälla såsom
kan inte vara det samma som att djuret är orent i sig självt och detta beror på
att Gud är helig och ren och kan inte skapa något som är orent. Men han kan
säga att de skall gälla såsom orena.
Paulus uttrycker något liknande: Rom
14:14 Jag vet och är i Herren Jesus övertygad om att ingenting är
orent i sig självt, men för den som betraktar det som orent blir det orent.
Inget i sig självt är orent, men för den
som betraktar det som orent blir det orent.
Kan det då vara så att egentligen var djuren i sig
själva inte orena, men att de för Israel skulle vara orena trots att de inte är
orena?? Troligen och det kommer att synas längre fram.
Vi går vidare
med några verser till!
3Mo
11:10 Men allt det i sjöar och strömmar, som icke har fenor och fjäll,
bland allt det som rör sig i vattnet, bland alla levande varelser i vattnet,
det skall vara en styggelse för eder.
3Mo
11:11 Ja, de skola vara en styggelse för eder; av deras kött skolen I
icke äta, och deras döda kroppar skolen I räkna såsom en styggelse.
3Mo
11:12 Allt det i vattnet, som icke har fenor och fjäll, skall vara en
styggelse för eder.
Här säger Gud två saker,
skall vara en styggelse för er och skall ni räkna såsom en styggelse.
Om Gud hade sagt, dessa är
en styggelse för mig och är det för er också, så hade det varit en annan sak.
Styggelse är ju ett
kraftigare ord än orent, men faktum är att eftersom Gud säger skall vara borde
det betyda just det han säger. De skall utan att vara det, en styggelse för
Israels folk och endast dem. De fiskar eller djur Gud har skapat kan inte i sig
själva vara orena, eller en styggelse för då förklara Gud att han inte skapade
allting mycket gott.
Jag är som sagt en
bibelordsklyvare och när det står: skall ni räkna såsom en styggelse, så
betyder de samma sak, det är ingen styggelse, men Israel skall räkna det såsom
en styggelse.
Vi går vidare!
3Mo
11:13 Och bland fåglarna skolen I räkna dessa såsom en styggelse, de
skola icke ätas, de äro en styggelse: örnen, lammgamen, havsörnen.
Även här skall Israel
räkna dessa såsom en styggelse, Ända fram till vers 20 men är
dom egentligen en styggelse??
Och så fortsätter det
genom hela kapitlet, men i vers 45 säger Gud varför!
3Mo
11:45 Ty jag är HERREN, som har fört eder upp ur Egyptens land, för
att jag skall vara eder Gud. Så skolen I nu vara heliga, ty jag är helig.
Man bruka säga
att helig betyder avskild och att helga betyder avskilja. Om det stämmer
betyder det att Gud ville att vissa djur skulle gälla som orena i ett
avskiljande syfte, eftersom Gud är avskild.
Avskild från vadå
kan man undra? Jo troligen andra folk, deras avgudadyrkan och sedvänjor.
3Mo
20:25 Gören alltså skillnad mellan rena fyrfotadjur och orena, och
mellan rena fåglar och orena, så att I icke gören eder själva till styggelse
för de fyrfotadjurs eller fåglars skull eller för de kräldjurs, skull på
marken, som jag har avskilt, för att I skolen hålla dem för orena.
3Mo
20:26 I skolen vara mig heliga, ty jag, HERREN, är helig, och jag
har avskilt eder från andra folk, för att I skolen höra mig till.
som jag har avskilt, för att I skolen hålla dem för orena.
jag har avskilt eder från
andra folk, för att I skolen höra mig till.
Gud har alltså avskilt vissa djur för att Israel
skall hålla dem för orena och syftet med detta är att Gud avskilt Israel från
andra folk för att de skall tillhöra Gud. Dessa bud om orena djur gäller alltså
bara Israel och är inte bud som gäller alla och i allmänhet.
Ok, varför skriver jag det här och vad är jag ute
efter?
Jo jag vill visa att en fullkomlig Gud inte skapar
något ofullkomligt eller något som är till sin beskaffenhet orent.
Och att Gud
befallde Israels folk att vissa djur skulle gälla såsom orena, eller räknas som
styggelser trots att de i sig själva inte är orena.
Skulle Gud skapa orena djur så visar han att det
han skapade inte var mycket gott, ej heller fullkomligt och att han själv inte
är fullkomlig.
I NT kan vi läsa att endast goda gåvor och
fullkomliga skänker kommer från Gud, dvs bara gott och fullkomligt, inget
annat.
Guds syfte med att Israels folk skulle låta vissa
djur gälla såsom orena var i ett avskiljande syfte till avskiljande från andra
folk, för att de inte skulle ta efter deras avgudadyrkan och sedvänjor.
Jag vill också visa att utifrån det nya förbundet
så gäller inte detta, det finns inte längre något djur som skall gälla såsom
orent eller styggelse, inte någon oren mat heller.
Rom
14:14 Jag vet och är i Herren Jesus övertygad om att ingenting är
orent i sig självt, men för den som betraktar det som orent blir det orent.
Rom
14:20 Bryt icke för mats skull ned Guds verk. Väl är allting rent, men
om ätandet för någon är en stötesten, så bliver det för den människan till ondo
I princip hela
Romarbrevet 14 handlar om mat, så det går inte att ta miste på vad Paulus vill
säga.
1Ko
6:12 "Allt är mig lovligt"; ja, men icke allt är nyttigt.
"Allt är mig lovligt"; ja, men jag bör icke låta något få makt över
mig.
1Ko
6:13 Maten är för buken och buken för maten, men bådadera skall Gud
göra till intet. Däremot är kroppen icke för otukt, utan för Herren, och Herren
för kroppen.
Allt är inte
nyttigt att äta, vissa fiskar är giftiga likaså är vissa grödor giftiga, osv,
Men inget eller inga djur är orena i sig själva!
Frågan är i
grunden vilket förbund vi skall tillhöra, det förbund som avskiljer Guds folk
så att de i princip inte kan ha umgängelse med andra människor pga bla
matlagarna.
Eller skall vi
tillhöra det förbund där vi kan ha relationer med icketroende för att om
möjligt vinna dem för Kristus, vilket innebär att vi också kan äta vad som
bjuds på, inget är orent.
De som kan sin
bibel vet vad Jesus gjorde korset!
Efe
2:14 Ty han är vår frid, han som av de båda har gjort ett och brutit
ned den skiljemur som stod emellan oss, nämligen ovänskapen.
Efe
2:15 Ty i sitt kött gjorde han om intet budens stadgelag, för att han
skulle av de två i sig skapa en enda ny människa och så bereda frid,
Heb
8:6 Men nu har denne fått ett så mycket förnämligare ämbete, som han
är medlare för ett bättre förbund, vars ordning vilar på bättre
löften.
Heb
8:7 Ty om det förra förbundet hade varit utan brist, så skulle väl
plats icke hava sökts för ett annat.
Heb
8:8 Men nu förebrår Gud dem och säger: "Se, dagar skola komma,
säger Herren, då jag skall sluta ett nytt förbund med Israels hus och
med Juda hus;
Heb
8:9 icke ett sådant förbund som det jag gjorde med deras fäder,
på den dag då jag tog dem vid handen till att föra dem ut ur Egyptens land. Ty
de förblevo icke i mitt förbund, och därför frågade icke heller jag efter dem,
säger Herren.
Heb
8:10 Nej, detta är det förbund som jag skall sluta med Israels hus i
kommande dagar, säger Herren: Jag skall lägga mina lagar i deras sinnen, och i
deras hjärtan skall jag skriva dem, och jag skall vara deras Gud, och de skola
vara mitt folk.
ett bättre förbund, vars ordning vilar på bättre löften.
ett nytt förbund
icke ett sådant förbund som det jag gjorde med deras fäder.
Varför skall vi
leva kvar i det förbundet som Gud gjorde med Israel i GT när Gud själv säger: icke
ett sådant förbund som det jag gjorde med deras fäder?
Det är alltså ett
annorlunda förbund, ett bättre förbund vars ordning vilar på bättre löften, ett
helt nytt förbund.
Frågan som jag
ställer mig och de som läser detta är åter, Varför skall vi leva kvar i det
gamla förbundet när det finns ett nytt som är mycket bättre??
Av Björn Jönsson
2019-03-10
Tack för en bra smmanfattning av ämnet om rena och orena djur. Jorden blev förbannad genom syndafallet som vi läser i 1 Mos 3:17...så vare jorden förbannad för din skull. Med möda skall du äta därav. jag tror att det drabbade djuren också. Därför fick Noa bara ta med dom rena djuren in i arken. Kom ihåg att Gud skapade inte bara ljuset utan mörkret också. Jes. 45:7 Jag formar ljus och skapar mörker. jag gör välmående och skapar olycka.Vi har svårt att förstå att det som är orent kan vara något gott.Hela skapelsen kom under förbannelsen och Rom. 8:22 säger Ty vi veta att skapelsen suckar tillsammans och smärtar tillsammans ända till nu. Varför just de djuren som räknas upp är orena är svårt att förstå men jag är övertygad att det finns en bra anledning varför vi inte bör äta dem.
SvaraRaderaMats! det finns ett bibelställer som jag tycker är lite förvirrande.
Radera3Mo 17:15 Och var och en som äter ett självdött eller ihjälrivet djur, evad han är inföding eller främling, skall två sina kläder och bada sig i vatten och vara oren ända till aftonen; då bliver han ren.
Här blir de orena om de äter dessa djurkroppar, frågan är om det beror på att det är blod i ett självdött och ihjälrivet djur?
3Mo 22:8 Ett självdött eller ihjälrivet djur skall han icke äta, så att han därigenom bliver oren. Jag är HERREN.
Kolla man från början i detta kapitel ser man att det gäller Aron och hans söner.
5Mo 14:21 I skolen icke äta något självdött; åt främlingen som bo inom dina portar må du giva sådant, och han må äta det; eller ock må du sälja det åt en utlänning. Ty du är ett folk som är helgat HERREN, din Gud. Du skall icke koka en killing i dess moders mjölk.
Helt plötsligt har Gud ändrat sig, det självdöda är ok för främlingen att äta, även utläningen. Detta är skumt!
Hes 44:31 Intet självdött eller ihjälrivet djur, vare sig fågel eller boskapsdjur, få prästerna äta.
Som sagts, lite skumt är det och frågan är om det inte bara grundläggande gäller prästerna.
Eller vad tror du?
Bb
Tack för frågorna. Dom är inte lätta att besvara. Jag tror inte arr Gud ändrar sig utan 5 Mos. 14:21 är en utvidgning och sammanfattning av 3 Mos 17:15 med betoning på skillnaden mellan främlingen och Yahwehs folk. 3 Mos. 17:15 säger inte att det är föbjudet att äta endast att man då blir oren. Det är inte lika allvarligt om främlingen eller utlänningen äter ett självdött djur. Det är olika regler för främlingen som bor inom portarna och den som bor utanför. Jag skulle kunna tänka mig att främlingen som 3 Mos. 17:15 handlar om är någon som har anslutet sig till den hebreiska religionen och lämnat sin hedniska livsföring.
Radera