Har vi missförstått allt Jesus pekar på och vad Paulus säger?

1.  Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som icke går in i fårahuset genom dörren, utan stiger in någon annan väg, han är en tjuv och en rövare. 

2.  Men den som går in genom dörren, han är fårens herde. 

3.  För honom öppnar dörrvaktaren, och fåren lyssna till hans röst, och han kallar sina får vid namn och för dem ut. 

4.  Och när han har släppt ut alla sina får, går han framför dem, och fåren följa honom, ty de känna hans röst. 

5.  Men en främmande följa de alls icke, utan fly bort ifrån honom, ty de känna icke de främmandes röst. Joh 10:1-5

Vad säger Jesus här egentligen?

Jo han beskriver något väldigt intressant, han säger, och fåren lyssnar till hans röst och han kallar sina får vid namn och han för dem ut, det är tre saker, tre viktiga saker han säger här!

1. Lyssnar till hans röst.

2. Han kallar sina får vid namn.

3. han för dem ut

Det intressanta är, att i bara dessa få ord, så visar han hur han har tänkt och vill att det skall vara.

Det första är något som fåren gör, de lyssnar till hans röst, tänk vilket enkelt liv fåret har, bara gå där och äta gräs, totalt avslappnat, utan en fundering på om det är på rätt äng eller ej, nej bara käka och njuta av det goda gräset, men rätt vad det är, så ropar han på fåren, direkt vaknar de till liv och tänker, nu är det något på gång, kanske är det dags att dra vidare.

Det andra är något som Jesus gör, han kallar sina får vid namn, ett namn som just det fåret lystrar till och bara det. Det visar att det finns något personligt mellan herden och fåret, kanske är det så att herden, klappar varje får och talar med det, att det finns någon form av relation mellan herden och varje får.

Det tredje, är också något som Jesus gör, han för dem ut, ut från vad? Fårahuset, ser man i nästa vers, så står det, när han har släppt ut alla får, så Jesus för fåren ut, eller släpper ut den ur fårahuset.

Går vi till nästa vers, så står även där lite intressanta saker. Efter det att han har släppt ut alla fåren, så

1. Går han framför dem.

2. Fåren följer honom.

3. För de känner hans röst.

Dessa tre meningar är verkligen inte ovidkommande, utan väldigt betydelsefulla.

Återigen visar Jesus oss hur han vill att det skall vara, egentligen väldigt enkelt, Jesus går före, fåren följer honom genom att gå efter honom, men sen det tredje, för de känner hans röst. Då måste vi fråga oss hur de kan känna hans röst? Ja det måste ju var som jag skrev ovan, Jesus pratade och berörde dem var och en, han till och med kallade var och en vid namn, så jag tror att fåret kände herden lite personligt och då dels genom den fysiska beröringen och att Jesus tilltalar dem personligt vid namn, detta lilla räcker för att ett band skall uppstå och relationen är ett faktum!

Men det finns en sak som vi missar om vi inte backar lite, det finns något här som Jesus nämner, det är dörren och fårahuset, fårahuset, kan också betecknas som den inhägnad fåren var i under natten.

Men fårahuset kan i denna liknelse även stå för något annat, som jag inte tror att så många tänkt på.

Fårahuset, eller inhägnad kan stå för israels hus, som är omgärdat av lagen, lagen som avskilde judarna från andra folk, lagen som var ett staket för att hindra människor från att synda, men också som skydd och för att skydda från angrepp/intrång utifrån!

Finns det något som styrker denna tankegång? Ja, eller delvis i alla fall, så här står det i illustrerat bibellexikon!

Fårahuset har använts av Jesus som bild, troligen på den Israeliska folkförsamlingen, eller som detta från nätet!

Ett större fårstall, omgivet av en mur och med endast en ingång som vaktades nattetid. Till fårahuset förde flera herdar sina hjordar på kvällen. När Jesus talade om "detta fårahus" syftade han på det judiska folket. De "andra fåren" var "hedningarna", dvs. alla ickejudiska folk.

Om det är så att Jesus vill visa oss något, fast i förtäckta ord och om min tolkning av det han säger stämmer, då betyder det, att han verkligen vill få oss ut, ur det som omgärdar fåren, nämligen lagen.

Israel är ju folket, då måste ju fårahuset vara en bild på det som omgärdar detta folk och vad är det som avskiljer judarna från alla andra folk, jo lagen, det är bara lagen som gör att de är ett avskilt folk.

För att se om detta stämmer skall vi se vad Gal 3:23-25 säger.

23.  Men förrän tron kom, voro vi inneslutna under lagen och höllos i förvar under den, i förbidan på den tro som en gång skulle uppenbaras.

24.  Så har lagen blivit vår uppfostrare till Kristus, för att vi skola bliva rättfärdiga av tro.

25.  Men sedan tron har kommit, stå vi icke mer under uppfostrare. Gal 3:23-24

I vers 23 ser vi att det finns något som på ett vis bekräftar detta, där står, inneslutna under lagen och höllos i förvar under den, man kan även säga inspärrad, så utifrån dessa ord, blir summan, att lagen innesluter och håller i förvar, eller att lagen fängslar.

Eftersom vi vet att Israel, eller Juden var ett avskilt folk och att det var lagen som avskilde dem från andra folk, så får jag ett samband, mellan fårahuset och lagen som höll dem i förvar tills tiden var inne för frisläppandet!

Ser vi sen i vers 24 så står det, att lagen har blivit vår uppfostrare till Kristus, här kan man ha olika tolkningar på vad, till Kristus betyder, det kan å ena sidan betyda det som man får ett intryck av att det betyder, att lagen fostrar och tuktar oss till Kristi karaktär, men det kan också betyda, att lagen förvisso fostrar oss, men då fram tills Kristus kommit.

Läser vi då vers 25 så bekräftas det, när Paulus säger, men sedan tron kommit, står vi inte mer under uppfostrare, alla vet att judarna väntade på sin Messias och eftersom det är tron på honom som gäller för rättfärdighet, så antar jag, att när tron kommit, så hänsyftar det till Kristus, det vill säga, att Judarna var inneslutna och i förvar under lagen, där lagen som de var under, fostrade dem fram tills Kristus kommit!

Vad säger ordet vidare, han släpper ut fåren och han går framför dem och fåren följer honom, kan det vara så, att detta är en programförklaring på vad som skall ske?

För Jesus är dörren ut, så måste det ju vara, eftersom han släppte ut fåren, så när Jesus dör så öppnas en ny levande väg, in i det allra heligaste för var och en, med en liten egen teologi, kan man säga att han öppnar vägen till det allra heligaste, som bara prästen kunde gå in i innan och som lagen hindrade folket att komma in i, men nu öppnade Jesus den dörren som är han själv och samtidigt öppnade han dörren ut i frihet, till en frihet där fåren bara hade en de behövde rätta sig efter.

Det är med andra ord så, att Jesus har tagit bort det som hindrade juden från att komma in i det allra heligast och han har tagit bort, eller fört juden ut ifrån fårahuset som är en bild på lagen, till en personlig vandring med sig själv!

Gå igenom ord som, uppfostrare, hölls i förvar, inneslutna under,

Jämför sedan med det som omgärdar fåren fårahuset, israels hus, hus = lagen som håller folket inom sina gränser, övervakar, mm

Fåren var i fårahuset på natten, de blev utsläppta på morgonen, finns det en djupare betydelse i Jesu liknelse om fåren fårahuset och herden?

Kan det vara så här, även om Jesus inte säger något om det i Joh 10:1-5, att natten som fåren var i fårahuset har en betydelse, jag vet att det kan vara att dra ut svängarna lite för långt, men rent teoretiskt så skulle det kunna vara så, eftersom fåren var i fårahuset, där man bara har dom om natten, för att skydda mot vilda djur, mm, och eftersom Jesus förde dem ut ur huset, då troligen i gryningen, så innebär det att natten är förbi, en ny dag börjar, man kan säga att det gamla är förbi, något nytt har kommit.

Kan natten beteckna lagens tidsperiod, där utsläpandet av fåren betecknar något helt nytt?

Nådens tidsperiod, med ett nytt sätt att vandra, som är att följa herden, istället för att vara innesluten och omgärdad av lagens staket!

Rent hypotetiskt, så är det nog rätt så trångt och besvärligt i fårahuset, inget man egentligen vill vara i, utan man längtar nog till gryningen så att man kan bli utsläppt och det var ju så, att juden längtade efter messias ankomst, de längtade efter sin kung som skulle upprätta riket, så enligt min tanke, så kan natten verkligen betyda lagens tidsperiod, vars uppgift var att bana väg för Kristus och när gryningen nalkades, kom han och släppte ut fåren!....................

23.  Men förrän tron kom, voro vi inneslutna under lagen och höllos i förvar under den, i förbidan på den tro som en gång skulle uppenbaras.

24.  Så har lagen blivit vår uppfostrare till Kristus, för att vi skola bliva rättfärdiga av tro.

25.  Men sedan tron har kommit, stå vi icke mer under uppfostrare. Gal 3:23-24

För att försöka förklara lagens giltighet fram till Kristus, så uppfattar jag detta, utifrån flera bibelställen,

ex, lagen var vår uppfostrare till Kristus och då tror jag det menas, fram tills Kristus kom, Gal 3:23-25.

Men vers 23 säger:- Men förrän tron kom, voro vi inneslutna under lagen och höllos i förvar under den, i förbidan på den tro som en gång skulle uppenbaras- Och vers 24 säger:-

Så har lagen blivit vår uppfostrare till Kristus, för att vi skola bliva rättfärdiga av tro.-

Läser vi då vers 25 så blir det tydligt när Paulus säger,:-

Men sedan tron har kommit, stå vi icke mer under uppfostrare-

Detta måste betyda, att lagen var judarnas uppfostrare fram till dess att Jesus kom, nu har Jesus kommit och det är tron på honom som räknas, därför står dom som är frälsta inte längre under lagen som uppfostrare!

För mig är det solklart!

Det nya som sker är att man föds in i Guds rike, vi blir Guds söner och döttrar, vi blir nya skapelser och vi relaterar till Gud som fader och han till oss som barn!

En del dom säger att Jesus var torah gestaltad i honom, att han var levande torah, men nu har denna levande torah dött, då måste det ju vara så, att torah dog, liksom Jesus dog, eller att lagen/torah dog med Jesus:

 Paulus säger ju i Rom 7:4 Så haven ock I, mina bröder, genom Kristi kropp blivit dödade från lagen för att tillhöra en annan, nämligen honom som har uppstått från de döda, på det att vi må bära frukt åt Gud-

Om människan genom Kristi kropp blivit dödade från lagen, så visar ju detta, att Jesus som var den levande lagen, dog med lagen och vi dog med Kristus!

Sen skriver Paulus: att vi blivit dödade från lagen för att tillhöra en annan, nämligen den uppståndne Jesus, vi skall tillhöra den uppståndne och inte den Jesus som gick här på jorden!

Skrivet av Björn Jönsson

Lite mer om de 70 årsveckorna!

Dan 9:24  Sjuttio veckor är bestämda över ditt folk och över din heliga stad för att göra slut på överträdelse, försegla synder, försona skuld, föra fram en evig rättfärdighet, fullborda syn och profetia och smörja den Allraheligaste. 

Det är viktigt att läsa vad det står och inte lägga till eller dra ifrån något.

Rubriken i vers 24 är sjuttio veckor, inte sextionio veckor plus en vecka senare.

Nej sjuttio veckor är sjuttio veckor och inget annat.

Många delar upp de sjuttio årsveckorna i tre delar och har det som utgångspunkt i sin framläggning om ändetiden. Man delar in veckorna i 7 veckor, 62 veckor och den sista veckan som man menar inte har börjat ännu, det har blivit en paus mellan den 69 veckan och den 70 veckan.

Ändå står det tydligt att det är 70 veckor som är bestämda och det står inget om en paus.

Syftet med dessa 70 veckor var att göra slut på överträdelse, försegla synder, försona skuld, föra fram en evig rättfärdighet, fullborda syn och profetia och smörja den Allraheligaste. 

Läser vi evangelierna ser vi att detta skedde när Jesus dog för världens synd.

I och med att det står 70 veckor visar det på 70 veckor utan uppehåll. Att ängeln delar in veckorna är för att visa i vilken ordning och vilken tid saker skall ske.

Dan 9:25  Det ska du veta och förstå: Från det att ordet gått ut om att Jerusalem ska återställas och byggas upp till dess att den Smorde Fursten kommer, ska det gå sju veckor och sextiotvå veckor. Gator och vallgravar ska byggas upp igen, trots svåra tider.

Starten av de 70 veckorna är från det att ordet gått ut om att Jerusalem ska återställas och byggas upp till dess att den smorde Fursten kommer.

Punkt A från det att ordet gått ut om att Jerusalem ska återställas och byggas.

Punkt B till dess att den smorde Fursten kommer.

Det skall gå sju veckor och sextiotvå veckor då gator och vallgravar skall byggas upp. Det är vad som skall ske under dessa 69 veckor. Detta skall ske under de 69 veckorna, eller till dess den smorde fursten kommer.

Men eftersom det står ett efter i vers 26

Dan 9:26  Men efter de sextiotvå veckorna ska den Smorde förgöras, helt utblottad. Och staden och helgedomen ska förstöras av folket till en furste som kommer. Men slutet kommer som en störtflod. Ända till slutet ska det råda krig. Förödelse är fast besluten.

Efter de sextiotvå veckorna så visar det först att de första sju veckorna har gått till ända och att även de sextiotvå veckorna gått till ända, annars hade det inte ståt efter de sextiotvå veckorna.

Dessa 69 veckor är alltså slut och då skall den smorde fursten som har kommit förgöras. Detta innebär att Jesus inte kan ha kommit i vecka 69 just på grund av detta ordet efter.

Det skall gå 7 veckor och 62 veckor till dess att den smorde fursten kommer. Det betyder att 69 veckor skall förverkas först och sen kommer Jesus.

Dan 9:27  Han ska stadfästa ett förbund med de många under en vecka, och mitt i veckan ska han avskaffa slaktoffer och matoffer.

Efter de 69 veckorna skall den smorde fursten förgöras och enligt vers 27 skedde detta mitt i veckan, för Jesu död är starten på det nya förbundet i hans blod. Då behövs inga slakt och matoffer mer, de avskaffade då.

En del som undervisar om vedermödan som det talas om i Matt 24, Mark 13 och Luk 21 menar att den vedermödan är världsvid, men då får man problem med skriften.

Jesus hänvisade ju till Daniel :

Mat 24:15  När ni ser 'förödelsens styggelse ', som profeten Daniel talar om, stå på helig plats – läsaren bör förstå det rätt – (Den som läser om det i Danielsboken)

Dan 9:24  Sjuttio veckor är bestämda över ditt folk och över din heliga stad för att göra slut på överträdelse, försegla synder, försona skuld, föra fram en evig rättfärdighet, fullborda syn och profetia och smörja den Allraheligaste. 

Daniel 9:24 är nämligen den första versen av fyra vilket innebär att man inte kan frikoppla den från de andra tre verserna.

I vers 26 och 27 står det om den förödelse som skall drabba folket och staden, alltså Judarna och Jerusalem och inte världen.

Slutligen så vill jag säga att de 70 årsveckorna gällde fram till Jesu död. Förödelsen av Jerusalem kom ca 40 år senare år 70 men finns med i Daniels profetiska skrift.

2020-01-29

Av Björn Jönsson

Att göra en teologi utifrån skriftens sanning, eller utifrån ett antagande!

Många ändetidsteologer menar ju att den profetiska klockan tagit en paus mellan den 69 årsveckan och den 70 årsveckan. Men stämmer detta med skriften. Kan detta vara ett antagande för att få andra saker att passa in? Eller är det ett antagande baserat på teologin om vedermödan i Matt 24 för att få den att passa in i ändens tid? Eller kan det vara både och?

Understrykningar och fetmarkeringar i bibeltexterna är mina och är till för att lyfta fram det jag vill betona.

Dan 9:24  Sjuttio veckor är bestämda över ditt folk och över din heliga stad för att göra slut på överträdelse, försegla synder, försona skuld, föra fram en evig rättfärdighet, fullborda syn och profetia och smörja den Allraheligaste. 

Dan 9:25  Det ska du veta och förstå: Från det att ordet gått ut om att Jerusalem ska återställas och byggas upp till dess att den Smorde Fursten kommer, ska det gå sju veckor och sextiotvå veckor. Gator och vallgravar ska byggas upp igen, trots svåra tider. 

Dan 9:26  Men efter de sextiotvå veckorna ska den Smorde förgöras, helt utblottad. Och staden och helgedomen ska förstöras av folket till en furste som kommer. Men slutet kommer som en störtflod. Ända till slutet ska det råda krig. Förödelse är fast besluten. 

Dan 9:27  Han ska stadfästa ett förbund med de många under en vecka, och mitt i veckan ska han avskaffa slaktoffer och matoffer. Och på styggelsers vinge ska förödaren komma, till dess att förstöring och fast beslutad straffdom utgjuts över förödaren.

v 25 till dess att den Smorde Fursten kommer ska det gå sju veckor och sextiotvå veckor. Ser du, det skall gå 69 veckor innan den smorde fursten kommer som är Jesus. Jesus kom som smord den sjuttionde veckan.

Men efter de sextiotvå veckorna och detta är viktigt för det styrker att Jesus inte kom fören den sjuttionde veckan. för först kommer sju veckor och sen sextiotvå veckor vilket blir sextionio veckor. Detta betyder att när det står efter de sextiotvå veckorna så är det sextionio veckor och då skall den smorde förgöras.

Efter den sextionionde veckan blir med andra ord starten på den sjuttionde veckan.

Det betyder att Jesus blev förgjord i vecka sjuttio, den veckan som många menar inte startat.

Vi ser här utifrån skriften själv att det inte stämmer med en paus av den profetiska klockan och Dan 9:27 bekräftar detta.

 Dan 9:27  Han ska stadfästa ett förbund med de många under en vecka, och mitt i veckan ska han avskaffa slaktoffer och matoffer. Och på styggelsers vinge ska förödaren komma, till dess att förstöring och fast beslutad straffdom utgjuts över förödaren.

Och han skall stadfästa ett förbund med de många under en vecka! Vilken vecka menar skriften? Det borde vara den sjuttionde veckan eftersom samma kapitel säger att det skall gå 69 veckor innan den smorde kommer.

Och mitt i veckan skall han/Jesus avskaffa slaktoffer och matoffer, vilket är helt logiskt eftersom det inte behövs fler offer efter Jesu fullkomliga offer.

I Dan 9:26 står det: Och staden och helgedomen ska förstöras av folket till en furste som kommer. Men slutet kommer som en störtflod. Ända till slutet ska det råda krig. Förödelse är fast besluten. 

Detta handlar om Jerusalems och templets förstörelse och det vet man hände år 70 efter Kristus. Man kan självklart inte då säga att den profetiska klockan för Israel tagit paus eftersom allt detta hände i och med den avslutande domen mot Israel.

Den sjuttionde årsveckan tog slut 3,5 år efter Jesu död och uppståndelse och Jerusalem och templets förstörelse tillintetgjorde allt som hade med offrandet att göra då judarna förkastat Jesus och hans fullkomliga offer och fortsatte offra efter det gamla förbundets lag.

Jag har läst på flera bloggar där skriver man så här.

Dan 9: 26 – Men efter de sextiotvå veckorna skall den Smorde förgöras, helt utblottad.

Efter de 69 veckorna skulle denne smorde Furste förgöras, helt blottad, som är en beskrivning av Jesus död på korset. När Jesus bär all värdens synd på korset är den 69:e veckan över, och han är bokstavligt talat helt utblottad.

Felet man gör i denna textdel är att man inte tar hänsyn till EFTER. Man menar att Jesus dog den 69 veckan trots att det står efter, vilket betyder just efter och efter den sextionionde veckan kommer den sjuttionde veckan.

Det blir en liten men ack så viktig felläsning som får stora teologiska konsekvenser om ändens tid.

En annan feltolkning är utifrån vers 27.

Dan 9:27 Han ska stadfästa ett förbund med de många under en vecka.

Här menar många ändetidsteologer att antikrist skall sluta ett förbund med Israel någon gång i ändens tid, eller som det står i 1917 års översättning: Och han skall med många sluta ett starkt förbund för en vecka.

Det kan också betyda ett härligare, bättre, starkare förbund

Men är det möjligt att det är antikrist Daniel talar om, eller är det Jesus?

Luk 22:20  Sammalunda tog han ock kalken, efter måltiden, och sade: "Denna kalk är det nya förbundet, i mitt blod, som varder utgjutet för eder.

Heb 8:6  Men nu har denne fått ett så mycket förnämligare ämbete, som han är medlare för ett bättre förbund, vars ordning vilar på bättre löften. 

Tittar man på texten om de sjuttio årsveckorna så handlar det om folket, staden och den smorde och en anryckande förödare/furste.

26. Och staden och helgedomen ska förstöras av folket till en furste som kommer. Men slutet kommer som en störtflod. Ända till slutet ska det råda krig. Förödelse är fast besluten. 

Furstens uppgift var att förstöra staden och helgedomen/templet, inte att gå i förbund med Judarna.

27. Och på styggelsers vinge ska förödaren komma, till dess att förstöring och fast beslutad straffdom utgjuts över förödaren.

Fursten som skulle förstöra staden kallas i denna vers förödaren vilket gör att vers 26 och 27 hör ihop och beskriver vad som skall ske.

Dan 9:26  Men efter de sextiotvå veckorna ska den Smorde förgöras, helt utblottad. Och staden och helgedomen ska förstöras av folket till en furste som kommer. Men slutet kommer som en störtflod. Ända till slutet ska det råda krig. Förödelse är fast besluten. 

Dan 9:27  Han ska stadfästa ett förbund med de många under en vecka, och mitt i veckan ska han avskaffa slaktoffer och matoffer. Och på styggelsers vinge ska förödaren komma, till dess att förstöring och fast beslutad straffdom utgjuts över förödaren.

Om vi läser dessa verser och slår ihop de två översta delarna och de två understa delarna så blir det förståligt.

Men efter de sextiotvå veckorna ska den Smorde förgöras, helt utblottad. Han ska stadfästa ett förbund med de många under en vecka, och mitt i veckan ska han avskaffa slaktoffer och matoffer.

Och staden och helgedomen ska förstöras av folket till en furste som kommer. Men slutet kommer som en störtflod. Ända till slutet ska det råda krig. Förödelse är fast besluten. Och på styggelsers vinge ska förödaren komma, till dess att förstöring och fast beslutad straffdom utgjuts över förödaren.

Det finns ingen mer än Jesus som skall sluta förbund i dessa verser och orsaken är att fursten, förödaren inte skulle sluta något förbund med judarna, utan han skulle förstöra staden och helgedomen.

Det som blivit fel hos många ändetidsteologer är några antagande. Man antar att den profetiska klockan för Judafolket stannade eftersom man menar att Jesus dog i den sextionionde veckan, men enligt Daniel vers 27 dog han mitt i den sjuttionde veckan. De hittar ingen fortsättning efter den sextionionde veckan och antar därför denna Paus och väntar fortfarande på den sjuttionde veckan.

Eftersom man gör detta första antagande så måste man få ihop detta med att han skall gå i förbund med många och gör ett nytt antagande. Man antar då att det är antikrist som någon gång vid tidens slut skall gå i förbund med Israel, man spanar efter tecken på detta men kommer inte att få se det ske.

Det finns alltså ingen paus, allt som Daniel 9 talar om har skett, Jesus kom, dog, slöt förbund med många i sitt blod. Förödaren kom, förstörde staden och helgedomen år 70 så allt är klart.

Vi behöver inte vänta på den sjuttionde årsveckan, inte heller på vedermödan Matt 24 talar om, det är fullbordat.

Jag tror att hela Daniel handlar om tiden fram till änden av det gamla förbundet, Jerusalem och templet förstörelse.

Pröva det jag skrivit och se om det stämmer!

Av Björn Jönsson

2020-01-15